Grattis till forskningspriset, vilken var din reaktion på nyheten?
– Jag fick ett stort leende på läpparna. Det är nog det närmaste jag någonsin kommer ett Nobelpris.
Varför har du valt att forska om mänsklig påverkan på ekosystemen?
– Min forskargrupps huvuduppgift är att undersöka hur miljöförändringar, och speciellt klimatförändringar, påverkar biodiversiteten och ekosystemens funktion. Vi har riktat in oss på ekosystemen i Arktis och alpina miljöer eftersom de områdena värms upp mycket snabbare än resten av världen. Det finns flera anledningar till varför jag valt det här ämnet, men det handlar nog mest om min kärlek till naturen och hur fantastiskt vackert jag tycker landskapet är i Arktis och fjällen. Det driver mig att försöka förstå varför och hur dessa områden förändras, och vilka konsekvenser det kan ge för vårt jordklot.
Varför är det så viktigt?
– Biologisk mångfald har många fördelar för mänskligheten, och ändå är det just våra handlingar som orsakar dramatiska förändringar i mångfalden. Vanligen förstår vi inte konsekvenserna av dessa förändringar fullt ut, även om de påverkar oss i grunden. Till slut kommer vår forskning att hjälpa samhällets lagstiftare och andra beslutsfattare att förstå dessa konsekvenser och hitta sätt att förebygga eller dämpa dem.
På vilket sätt kommer samhället dra nytta av din forskning i framtiden?
– Jag hoppas att den kommer användas på flera sätt. Den kan bidra till bättre prognoser och klokare policybeslut samt ge oss praktisk kunskap för att bevara biologisk mångfald. I den bästa av världar kan den också skapa en större medvetenhet och engagemang i frågorna om biologisk mångfald och klimatet.
Motivering till priset
Anne Bjorkmans vetenskapliga bidrag fokuserar på att förstå hur mänskliga handlingar omformar jordens biologiska mångfald och ekosystemens funktion. Hon kombinerar storskaliga datasynteser med experimentella metoder för att avslöja både riktningen för global förändring och de processer som driver den. Tillsammans visar dessa insatser hur antropogena klimatförändringar och andra mänskliga påfrestningar snabbt förändrar ekosystemens sammansättning, struktur och funktion över hela planeten.
På bergstoppar över hela Europa har klimatuppvärmningen lett till en snabb tillströmning av värmeanpassade arter, vilket har omformat den högalpina biologiska mångfalden. I haven såväl som på tundran har antalet arter i lokala samhällen i genomsnitt inte förändrats, men omsättningen – dvs. ökningen eller förlusten av arter från ett samhälle – accelererar under klimatuppvärmningen.
Sådana sammansättningsförändringar kan få domino-konsekvenser för resten av ekosystemet; till exempel leder invandringen av högre växtarter till ökningar av samhällenas höjd, vilket i sin tur förändrar marktemperaturer och koldioxidcykler på tundran. Däremot har kroppsstorleken minskat snabbt i marina fisksamhällen på grund av riktat fiske av stora individer och arter, vilket fundamentalt omstrukturerar näringsvävar och förändrar resurser som är tillgängliga för människor. Tillsammans belyser dessa upptäckter den genomgripande mänskliga förändringen och ger en grund för att förutsäga framtida förändringar i biologisk mångfald och de tjänster som ekosystem tillhandahåller människor.
