Forskning med fokus på digitalisering och sjukvård

Professor Alexandra Weilenmanns forskning fokuserar på digital teknik, välbefinnande och människors vardagliga liv med teknik. I tidigare och pågående projekt har hon arbetat med sociala medier och psykisk hälsa, digitalt välbefinnande, mobil kommunikation, digitala seniorer, användningen av self-tracking-data, unga människors sömn och teknikanvändning, samt digitala interventioner för återgång i arbete efter sjukskrivning. Genom designorienterad forskning, kvalitativa studier och metodutforskande arbetssätt undersöker hon hur digital teknik utvecklas, används och får mening i olika sociala sammanhang, med särskilt fokus på digital hälsa och välbefinnande i vardag och arbetsliv. Forskningen syftar till att utveckla kunskap om hur digitala system kan stödja människors välbefinnande, delaktighet och handlingsutrymme, samtidigt som de förblir förankrade i människors levda och kroppsliga erfarenheter. Ett särskilt intresse riktas mot hur mobil teknik, sensordata, AI och personliga hälsodata kan bidra till nya former av stöd, förståelse och samarbete inom hälsa och vård, samt hur datadonationer och hälsodata kan användas som designmaterial i forskning och utveckling.

Professor Charlott Sellbergs forskning inom sjukvårdsutbildning fokuserar på hur vårdprofessioner utvecklar klinisk kompetens genom simulering, virtuella miljöer och laborativ träning. Genom studier av utbildningspraktiker i exempelvis kliniska simulatorer, VR-miljöer och prekliniska laboratorier undersöks hur studenter lär sig hantera komplexa vårdsituationer där samarbete, beslutsfattande och kroppsliga färdigheter utgör centrala delar av arbetet. Ett annat fokus ligger på hur nya kliniska teknologier införs i vårdens praktik och vilka kompetenskrav, arbetsformer och lärprocesser som uppstår i samband med detta. Forskningen syftar till att utveckla förståelse för hur utbildningsteknologier och digitala planerings- och beslutstödssystem kan stödja professionellt lärande och kliniskt arbete i vårdkontexter. Genom videoetnografiska och interaktionsanalytiska studier undersöks hur kunskap, färdigheter och professionella omdömen utvecklas i samspelet mellan människor, teknologier och materiella miljöer. 

Docent Mattias Rosts forskning inom interaktionsdesign och människa–datorinteraktion fokuserar på design och användning av digital teknik inom hälsa, välbefinnande och vårdnära sammanhang. I tidigare och pågående projekt har han arbetat med mobil hälsa, aktivitetsdata, digital phenotyping, forskningsappar för psykisk hälsa, kommunikationsstöd för personer med afasi, samt system för att förstå fysisk aktivitet och energiförbrukning hos rullstolsanvändare. Genom forskningsdesign, prototyputveckling och studier av teknik i användning undersöks hur digitala verktyg formas i mötet mellan användare, professionella praktiker och organisatoriska villkor. Forskningen syftar till att utveckla kunskap om hur digitala system kan stödja delaktighet, självförståelse, kommunikation och samordning, samtidigt som de förblir begripliga och förankrade i människors vardagliga erfarenheter. Ett särskilt fokus ligger på hur mobil teknik, sensordata och AI kan bidra till nya former av stöd inom hälsa och vård.

Dr. Tomas Lindroths forskning handlar om hur hälso- och sjukvården kan ta större kontroll över sin digitala utveckling. Fokus ligger inte bara på enskilda system eller tekniska lösningar, utan på hur digitalisering organiseras, styrs, anskaffas och förvaltas över tid. I arbetet studeras hur vårdens digitala infrastruktur påverkar verksamhetens möjligheter att förändras, skapa goda arbetsvillkor och utveckla mer personcentrerade arbetssätt. Ett återkommande tema är hur vårdorganisationer kan bygga upp ett större handlingsutrymme i sin digitalisering. Det handlar bland annat om styrning, sourcing, upphandling, förvaltning, digital arbetsmiljö och resiliens. Forskningen syftar till att bidra med kunskap om hur digitala infrastrukturer kan utformas och styras så att de stödjer kontinuerlig verksamhetsutveckling, snarare än att låsa fast organisationer i tekniska och organisatoriska beroenden.

Docent Jonas Landgrens forskning inom sjukvård har fokus på insatsarbete inom ambulansverksamhet och katastrofmedicin. Genom fältstudier i operativ praktik studeras hur personal arbetar i komplexa och tidskritiska situationer där kommunikation, samordning och beslutsfattande är centrala delar av arbetet. Forskningen syftar till att utveckla förståelse för hur digitala verktyg används i skarpa vård- och krisinsatser, samt hur dessa kan designas för att bättre stödja lägesbild, organisering och samverkan mellan olika aktörer. Ett särskilt fokus ligger på digitaliseringens betydelse i situationer präglade av osäkerhet, högt tempo och stora informationsflöden. 

Professor Robert Lowes  forskning inom sjukvård fokuserar på spelifierade kognitiva interventioner för äldre, personer i ett tidigt skede av demenssjukdom samt personer med mild kognitiv svikt (MCI), ett tillstånd som ofta föregår demens.

Tillsammans med kollegor har han använt en metodik hämtad från experimentell psykologi och anpassat den till interventioner som kräver långsiktigt deltagande. Interventionerna syftar till att lindra symtom hos personer med demens, exempelvis inom visuospatial kognition, och potentiellt även minska risken för att demens utvecklas hos äldre personer eller personer med MCI.

Robert Lowe har arbetat i flera svensk- och EU-finansierade projekt inom området och samarbetar även med Sahlgrenska akademin och DEMSAM (Centrum för ett demensvänligt personcentrerat samhälle) i Sverige.

Professor Johan Magnussons forskning handlar om hur digitalisering och AI bör styras och organiseras för att säkerställa ändamålsenlig nytta inom vården. I hans forskning ses digital teknik som skapande av nya förutsättningar för att bedriva verksamhet, direkt motarbetade av existerande styrning och organisering. Johans forskning bedrivs oftast kliniskt, där han genom forskning tar fram nya ingångsvärden för verksamhets- och styrningsutveckling för direkt tillämpning. Ämnen som berörs särskilt är bland annat digital utveckling, digital infrastruktur, teknikstrategi och upphandling. Johan är också delaktig i ett flertal råd samt referens- och expertgrupper för att stötta vårdens digitalisering.  

Professor Dina Koutsikouris forskning fokuserar på omställningsprocesser i komplexa organisationer samt på hur implementeringen av nya system och AI-baserade verktyg påverkar arbetssätt och verksamhetsprocesser. Hon studerar också algoritmiskt beslutsfattande i offentlig sektor för att utveckla kunskap om hur mänskligt omdöme möjliggörs och begränsas av AI-baserade system. I sin nuvarande forskning undersöker hon, tillsammans med vårdvetare vid Göteborgs universitet, hur teknik, ledning och praktiskt arbete behöver utvecklas i samspel för att möjliggöra personcentrerad vård inom ramen för GPCC (Center for Person Centered Care). Ett särskilt fokus ligger på omdömesgill digitalisering, där etisk reflektion ses som avgörande för att skapa ett välfungerande samspel mellan teknik, organisation och människa. 

Docent Vasili Mankevichs och Christina Nilssons forskning undersöker hur artificiell intelligens omformar professionell kompetens och expertis inom hälso- och sjukvården. Genom att studera AI-driven automatisering i både kliniskt och administrativt arbete undersöker de vad som händer när intelligenta system tar över de kognitivt krävande delarna av ett arbete. Färdigheter kan försvagas när yrkesutövare blir alltmer beroende av maskinernas resultat, samtidigt som kunskap, ansvar och kontroll gradvis omfördelas mellan professionella aktörer, AI-system och organisatoriska processer.

Deras centrala forskningsintresse är AI-relaterad deskilling, det vill säga förlust eller urholkning av kompetens, och hur utvecklingen tar sig uttryck i verksamheter där kompetens är nära kopplad till kvalitet, ansvarstagande och patientsäkerhet. Målet är att synliggöra de kompetensmässiga konsekvenserna av automatisering innan nya arbetsformer hinner etableras, så att vårdorganisationer medvetet kan avgöra vilka former av expertis som bör bevaras, vilka som bör utvecklas genom samarbete mellan människa och AI, och vilka som på ett ansvarsfullt sätt kan fasas ut.

Docent Vasiliki Mylonopoulou har arbetat inom området digital hälsa sedan 2019 och är affilierad med Centrum för personcentrerad vård (GPCC) i Göteborg. Hennes forskning fokuserar på utformningen av inkluderande digitala hälsoteknologier och tjänster genom participatoriska arbetssätt samt metoder för patient- och brukarinflytande (Public and Patient Involvement, PPI). Hon studerar hur personer med kroniska sjukdomar, funktionsnedsättningar och deras närstående involveras i design och utveckling av digitala vårdsystem och tjänster. Genom kvalitativa och designorienterade metoder undersöker hon hur digitala verktyg kan stödja relationer och samordning mellan patienter, anhöriga, hälso- och sjukvårdspersonal och vårdsystem. Som Marie Skłodowska-Curie-stipendiat arbetade hon med uppkopplad hälsa och beteendeförändring, där hon designade och studerade mobilapplikationer för cancervård, rökavvänjning och vanebildning. Hon har medverkat i internationella projekt såsom More Stamina (MS), som utforskade participatoriska angreppssätt för att stödja personer med multipel skleros i att hantera och visualisera sin trötthet. Hennes forskning har även behandlat ryggmärgsskador samt äldres användning av sociala medier, där hon kritiskt granskar antaganden inbyggda i teknologidesign, inklusive övermedikaliseringen av åldrande. 

I sin nuvarande forskning undersöker hon hur generativa AI-system representerar personer med osynliga funktionsnedsättningar i jobbsökningssammanhang, med målet att identifiera bias och utveckla mekanismer för mer rättvis representation. Hon intresserar sig även för hur digitala tjänster kan utformas för att stödja personcentrerad vård och kontinuitet i vården. 

Docent William Hedley Thompsons forskning befinner sig i skärningspunkten mellan kognitiv neurovetenskap, nätverksteori och storskaliga hälsodata. Med hjälp av temporala nätverksmetoder studerar han hur hjärnans dynamik och psykologiska profiler förändras över tid, och hur dessa mönster relaterar till olika hälsoutfall.

I tidigare och pågående projekt har han arbetat med longitudinella registerdata och data från ekologiska momentana bedömningar (Ecological Momentary Assessment, EMA). Genom nätverksbaserade profiler undersöker han möjligheterna att förutsäga långvarig smärta och psykisk ohälsa. Forskningen syftar till att utveckla kvantitativa metoder och infrastrukturer för att förstå hälsa och välbefinnande ur ett systemperspektiv, med fokus på hur komplexa samband mellan biologiska, psykologiska och beteendemässiga faktorer kan fångas i storskaliga och intensivt insamlade datamängder.

Ett aktuellt fokusområde är hur avancerade beräkningsmetoder och artificiell intelligens kan bidra till nya former av prediktiv och personcentrerad vård. WHT är även medlem i styrgruppen för NeuroXTek, ett framväxande nationellt kluster inom neuroteknologi med kopplingar till klinisk tillämpning och innovation inom hälso- och sjukvård.

Professor Annika Bergviken Rensfeldts forskning fokuserar på digitalisering, arbete och välbefinnande inom välfärdssektorn. I tidigare och pågående arbetslivsstudier har hon undersökt lärares digitala arbete, arbetsintensifiering, sociala medier och digitalt arbete, samt hur datafiering och digitala plattformar förändrar professionella praktiker och arbetsvillkor. Genom studier av digitala infrastrukturer, AI och organisatoriska förändringsprocesser undersöks hur digital teknik påverkar professionell autonomi, ansvar, agens och förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Forskningen omfattar även kritiska och internationella perspektiv på digitalt välbefinnande, digital ojämlikhet och ideal som balans mellan arbete och privatliv. Ett särskilt fokus ligger på hur data, AI och digitalisering omformar organisering, styrning och arbete inom välfärdssektorn, samt vilka konsekvenser detta får för arbetsvillkor, professionellt handlingsutrymme, välbefinnande och jämlik tillgång till välfärd. 

Professor Oskar Lindwalls forskning fokuserar på undervisning, lärande och utveckling av manuella färdigheter inom professionella utbildningsmiljöer, med särskild inriktning mot kirurgi och endodonti. Genom detaljerade studier av demonstrationer, handledning och simuleringsträning undersöks hur praktisk expertis utvecklas i samspelet mellan lärare, studenter, verktyg och materiella miljöer. Forskningen analyserar hur komplexa handgrepp, tekniker och bedömningar görs synliga, begripliga och möjliga att lära genom instruktioner, kroppsliga demonstrationer, digitala simuleringar och återkopplingspraktiker. Ett centralt intresse är hur utbildning kan utformas för att stödja utvecklingen av professionell kompetens i situationer där precision, koordination och situationsanpassat omdöme är avgörande. Forskningen syftar till att utveckla kunskap om lärande i praktiken och om hur utbildningsdesign, simuleringsteknik och pedagogiska metoder kan bidra till säker och effektiv kompetensutveckling inom vårdens professioner. 

Docent Martyna Galazkas forskning fokuserar på social och kommunikativ utveckling hos små barn, med ett långvarigt intresse för neuropsykiatriska utvecklingstillstånd som autism och språkstörningar. Hennes arbete undersöker hur barn uppfattar och samspelar med sin sociala omgivning, och hur detta påverkar deras sociala och kommunikativa utveckling. Sm en del i detta arbete utvecklar hon för närvarande en forskningsbaserad mobil plattform som syftar till att stödja tidig språk- och läsutveckling. Plattformen är utformad för att hjälpa föräldrar att lära sig strategier för att uppmuntra och stärka sina barns kommunikation inom vanliga dagliga rutiner. En central fråga i detta arbete är tillgänglighet: hur evidensbaserat stöd kan nå familjer som inte i tillräcklig utsträckning nås av befintliga stödinsatser, inklusive flerspråkiga och socioekonomiskt utsatta grupper. Forskningen syftar till att utveckla kunskap om hur digitala språkinsatser kan göras tillgängliga för fler familjer, utan att tappa förankringen i vardagens rutiner. På ett mer övergripande plan undersöker den också hur sådana verktyg kan stödja barns utveckling och förbereda dem för skolan.

Docent Nataliya Berbyuk Lindströms forskning fokuserar på digital hälsa och mobila hälsolösningar (mHealth) som stödjer patienter, närstående och hälso- och sjukvårdspersonal i resursbegränsade miljöer. Ett särskilt fokus ligger på barncancervård i Etiopien, där hon samarbetar med Tikur Anbessa Specialized Hospital och School of Public Health vid Addis Ababa University för att undersöka hur mobil teknik kan förbättra tillgången till hälsoinformation, kommunikation och psykosocialt stöd för familjer till barn med cancer.

Hennes forskning undersöker patienters och närståendes behov av information och stöd samt hur digitala lösningar kan bidra till familjecentrerad vård, ökad patientdelaktighet och förbättrad livskvalitet. Mer övergripande studerar hon digitaliseringens, kommunikationens och framväxande teknologiers betydelse inom hälso- och sjukvården, med fokus på jämlik tillgång till vård, hälsolitteracitet, personcentrerad kommunikation och implementering av hållbara digitala hälsoinnovationer i olika kulturella sammanhang och vårdmiljöer.

Swen E. Gaudl är universitetslektor i interaktionsdesign vid Göteborgs universitet och gästforskare vid University of Plymouth, där han är knuten till Centre for Health Technology.

Hans forskning handlar om fysiska och digitala artefakter och om hur människor använder och interagerar med och genom dem. Han designar, utvecklar och forskar om olika former av interaktion, digitala spel och social robotik, och hur dessa kan användas inom områden som e-hälsa. En viktig utgångspunkt i hans arbete är idén om ”ett bättre liv genom teknik”.

Tidigare har han medverkat som medsökande i tre större brittiska forskningsprojekt (EPIC2, GOALD och ICONIC) inom hälsa och välbefinnande samt generationsöverskridande samskapande av teknik på landsbygden.

Som postdoktor arbetade han i tre år som forskare vid Metamakers Institute i Falmouth, Storbritannien. Där medverkade han i ett större ERDF-finansierat projekt med fokus på bland annat beräkningsbaserad kreativitet, utveckling av kreativa appar, mjukvarudesign och användarstudier.

Han har en doktorsexamen i datavetenskap från University of Bath, där hans avhandling handlade om att utveckla bättre verktyg och metoder för att skapa AI-styrda karaktärer i digitala miljöer. Före doktorandtiden arbetade han i tre år som forskare och projektledare vid Fraunhofer Institute for Digital Media Technology i Tyskland, med bland annat mjukvaruutveckling, projektledning och projektutveckling. Arbetet var framför allt inriktat på digitala spel samt utveckling och design av mjukvara. Han arbetade även med spelteknik för digital hälsa, vilket resulterade i ett globalt patent på en inmatningsenhet för så kallad exergaming – digitala spel som kombineras med fysisk aktivitet.