Imaginaries of Value

Medlemmar
Erling Björvingsson, Elena Raviola och Dave Beech (Chelsea)

Syfte
Syftet med forskningsmiljön är att undersöka föreställningar om värde i relation till det Anne Petersen (2017) kallar för "globalisering-från-ovan" av konst och design. Med utgångspunkt i Taylors (2007) arbete om sociala föreställningar utforskar vi hur värde föreställs, utförs och ges materiell form i en globaliserade värld av konst- och designarbete. Det görs genom att fokusera på papper som en kreativ och administrativt materialgränssnitt som används för att producera och cirkulera värden, normer, idéer och metoder. Två centrala teman är Plats och Mobiltet som återspeglar de två sidorna av globaliserad konst och design, dvs lokalt producerade gemensamma utrymmen, levande labb, och liknande, samt den globala cirkulationen av lokala och platspecifika konst- och designobjekt.

Bakgrund
Globalisering av konsten, enligt Lotte Philipsen (2008), består av institutionell globalisering, diskursiv globalisering och det kuratoriska idealet som gynnar globala internationella konstevenemang, såsom biennaler och festivaler. Samma sak gäller globaliseringen av design, som också inkluderar internationella designforskningskonferenser och multinationella företag. Noël Carroll (2007) hävdar att detta har lett till en integrerad global kosmopolitisk institution av konst och design som prioriterar kuratoriska metoder som åberopar pålitliga teman som cirkulerar mellan stora globaliserade konstscener. Den konstnärliga riktningen för Documenta 15 av det Jakarta-baserade konstkollektivet ruangrupa var ett exempel på detta, som fokuserar på "kollektivitet, gemensam resursdelning och lika fördelning." Inom design är en tydlig indikation på "globalisering-från-ovan" den globala spridningen av IDEOs "Design Thinking" inom en mängd olika sektorer och länder som en universell guide för kreativitet och innovation för att lösa alla typer av problem, från tillverkning av nya produkter till organisering av humanitära initiativ.

Globaliseringen av konst och design omfattar två sammanflätade sätt att cirkulera konst och design. För det första utgörsde av en särskild global sfär och praxisregim bestående av konstnärer och deras verk, kritiker, kuratorer, samlare och forskare, kulturinstitutioner som under de senaste decennierna har sett ökad ”transculturation” (Welsch 1999) delvis genom ökad rörlighet av konstverk och konstnärliga yrkesutövare. Dessa processer av ”transculturation” och rörlighet har också inneburit omvärdering och omprövning av förståelsen och kategoriseringen av icke-västerländsk konst och konstnärer där etnisk tillhörighet undviks som markör och där sådan konst inte bedöms utifrån tidigare centrum-periferi antaganden (Petersen 2017). För det andra består den av cirkulationen av kreativa metoder som återanvänds på olika lokala platser. Dessa metoder består av samarbeten, interventioner och konstnärliga uttryck i lokala gemensamma utrymmen, te x i såkallade levande labb samt stadsutvecklingsprojekt som kurateras genom att tillfälligt interagera med en lokal kultur. Miwon Kwon (2002) har påpekat att platspecifika kreativa metoder paradoxalt nog har lett till intensivt "nomadiska" konstnärliga metoder i form av kulturell förvaltning, när konstnärer engagerar sig i "en plats efter en annan" som pseudo-etnografer och tillfälliga inhousekritiker.

Studier av den globala cirkulationen av konst- och designarbete har till stor del försummat de rumsliga, materiella och temporala dimensionerna av normer, idéer och praxis och värdeskapande aspekter som globala utställningar så väl somkortvariga konst- och designprojekt bär på och tillämpar på lokala samhällen. Som Caroline A. Jones (2004) menar, dessa praktiker och deras visuella och materiella kultur behöver därför analyseras genom att uppmärksamma de lokalt specifika aspekterna som uppstår genom transkulturella korsningar och spridningar. Detta följer också Appadurais (2013) uppmaning att titta på både cirkulationen av former och formerna av [EB1] cirkulation genom att analytiskt och metodologiskt uppmärksamma samspelet mellan materialitet, idéer, plats och historia som skapar föreställningar om värde så väl som hur samspelet mellan dessa diskriminerar och påverkar vem som kan skapa och höras.

Fokus i vår forskningsmiljö
För att förstå föreställningarna om värde så som den produceras i den globaliserade konst- och designvärlden kommer vi att studera så väl som konstnärligt utforska  papprets roll i kreativa- och  administrativaprocesser. Målet med forskningsmiljön är at:

• Utforska hur föreställningar om värde artikuleras i platspecifika konst- och designprojekt och hur de globalt cirkulerar genom att följa hur papper används;
• Omformulera dessa föreställningar om värde genom att omtolka de mikrohistorier som vi har studerat.

Forskningsmiljön kommer at analyserar olika fall utifrån teman Plats och Mobiltet. Båda teman studeras genom att spåra och analysera historiska lager av konst- och designpraktiker och deras nutida materiella uttryck genom estetiskt och administrativt arbete med papper. Fokus ligger på hur sådana socio-materiella relationer och manifestationer skapar värde samt hur de grundar sig på historiska lager som bidrar till maktobalanser. Fältarbetet leds av att följa hur papper används för både administrativt och kreativt arbete i form av projektsansökningar, planeringsdokument, utlysningar, skisser, post-it-lappar, pappersprototyper, konst- och designobjekt som ställs ut, projektdokumentation, projektredovisningar samtvetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar.

Betydelse
Betoningen av vårt arbete kretsar runt hur specifika föreställningar om värde artikuleras i den globaliserade värld av samtida konst och design och hur sådana materiella och praktiska artikulationer och hur de kan omtolkas och ramas in på ett nytt sätt. Det senare grundar sig på ett analytiskt engagemang med att förstå papprets roll i produktionen av föreställningar om värde samt hur sådana föreställningar om värde är sammanvävda med lokala förhållanden så väl som global cirkulation.