Globala målen: 15 EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MANGFALD
Att tillgodose mänsklighetens behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler och råmaterial utan att skada den biologiska mångfalden och säkerställa ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster är en avgörande utmaning för vår överlevnad.
Biologisk mångfald i djuphaven studeras
Djuphavet upptar en stor del av jordens yta. Ändå är de här miljöerna nästan helt outforskade. I forskningsprojektet ”DeepCCZ Expedition” studerar forskare från Institutionen för marina vetenskaper mångfalden på skyddade djuphavsområden i centrala Stilla havet. Det finns stora kommersiella intresset för att bryta mineraler på havsbottnen. Målet för projektet är att avgöra om de skyddade områdena i västra Clarion Clipperton Zone i centrala Stilla havet är tillräckliga för att bevara den biologiska mångfalden.
Hur skulle världen se ut, utan människor?
Vi människor har påverkat natur- och djurliv här på jorden. Men tänk om vi människor aldrig hade funnits, hur skulle världen se ut då? Skulle vi ha elefanter i norra Europa? I forskningsprojektet ”Phylogenetic Atlas of Mammal” vill forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap förstå hur en värld utan mänskligt inflytande under de senaste 130 000 åren skulle se ut. Forskningen är viktig för att kunna se mönster av biologisk mångfald eller för att förutse hur klimatförändringarna påverkar olika arter.
Hur uppstår biologisk mångfald?
Om vi ska kunna bevara den biologiska mångfalden behöver vi veta hur och var den uppstår. Biologen Christine Bacon studerar utrotningshotade tropiska växter, och hon och hennes forskargrupp använder sig bland annat av den genetiska sammansättningen för att förstå organismers evolutionära släktskap. Genom att kombinera data från hundratals gener tillsammans med matematiska modeller kan forskarna bestämma arter, förstå arters anpassning och hur nya arter bildats.
Text: Linnéa Magnusson