HumAI: Bortom katalogen: AI-sökning och nya vägar in i kulturarvssamlingar

Föredraget hålls på engelska. För mer detaljerad information, se den engelska sidversionen. Varmt välkommen!

Om seminariet

Att material är digitalt insamlat och lagrat betyder inte att det också är digitalt tillgängligt. Massdigitalisering och den stadiga tillväxten av digitalt fött material har gjort kulturarvssamlingarna större än någonsin, men storleken i sig gör dem inte användbara. Upphovsrätt, dataskydd, föråldrade tekniska system och bristfälliga beskrivningar begränsar fortfarande forskarnas möjligheter att hitta och arbeta med relevant material – mycket av det bevarat men i praktiken bortglömt. AI-baserad sökning undanröjer inte dessa hinder, men förändrar deras form – och har gradvis blivit en del av humanioras forskningsinfrastruktur.

Med utgångspunkt i arbetet vid KB-labb på Kungliga biblioteket – bland annat multimodal bildsökning i historiska vykort och AI-genererad transkribering och sökning i radiosamlingar – undersöker föredraget hur AI-modeller används för att skapa nya ingångar till kulturarvssamlingar och vad det innebär när material som tidigare varit svårt att hitta blir synligt och sökbart på nya sätt.

Vad händer när urvalet av källor inte längre styrs enbart av katalogisatörer och metadata, utan också av modeller tränade för att identifiera mönster och likheter? Hur förhåller sig AI-baserade söksystem till mer traditionella former av beskrivning, och vilka blinda fläckar eller förvrängningar kan de föra med sig? Föredraget diskuterar också hur sådana tekniker kan förändra själva bilden av en samling – genom att flytta uppmärksamheten från det som redan har katalogiserats och namngivits till sådant som tidigare har undgått vår uppmärksamhet. Mer övergripande ställs frågan om var humanistisk expertis behövs som mest: i utformningen av sådana verktyg, i utvärderingen av dem eller i arbetet med att hjälpa forskare att förhålla sig kritiskt till deras resultat.

Chris Haffenden är biträdande chef för KB-labb, Kungliga bibliotekets datalabb för AI-utveckling och forskning på digitala samlingar, och är knuten till Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hans forskning rör kulturminnets historia och författares eftermäle, med särskilt fokus på praktiker för självradering och den historiska framväxten av ”rätten att bli glömd”. Han är medförfattare till artikeln ”Towards Erasure Studies” (Memory, Mind & Media, 2023) och har även publicerat om romantikens celebritetskultur, skyddande radering samt AI i bibliotek och kulturarvsinstitutioner.