HumAI: Bortom katalogen: AI-sökning och nya vägar in i kulturarvssamlingar

Föredraget hålls på engelska. För mer detaljerad information, se den engelska sidversionen. Varmt välkommen!

Om seminariet

Digitalt insamlat och lagrat innebär inte bara att digitalt tillgängligt. Massdigitalisering och den stadiga tillväxten av digitalt material har gjort kulturarvssamlingar större än någonsin, men storleken i sig gör dem inte användbara. Upphovsrättsbegränsningar, dataskyddsregler, föråldrade tekniska system och sparsamma beskrivningar begränsar fortfarande hur forskare kan hitta och arbeta med relevant material – mycket av det bevarat men i praktiken bortglömt. AI-baserad sökning tar inte bort dessa hinder, men den förändrar deras form – och har tyst blivit en del av humanioravetenskapens forskningsinfrastruktur.

Med utgångspunkt i arbete från KBLab på Kungliga biblioteket – inklusive multimodal bildsökning på historiska vykort och AI-genererad transkription samt sökning i radiosamlingar – undersöker detta föredrag hur AI-modeller används för att skapa nya ingångar till kulturarvssamlingar, och vad det innebär att göra tidigare svårfunnet material nytt synligt.

Vad händer när källvalet styrs inte bara av katalogisatorer och metadata, utan också av modeller som tränats för att upptäcka mönster och likheter? Hur relaterar AI-baserade söksystem till mer traditionella beskrivningsformer, och vilka slags blinda fläckar eller förvrängningar introducerar de? Föredraget diskuterar också hur sådana tekniker kan omforma identiteten hos en samling i sig – och flytta uppmärksamheten bort från det som redan katalogiserats och namngivits, till det som tidigare undgått uppmärksamheten. Mer generellt frågar den var humanistisk expertis behövs mest: i att forma sådana verktyg, utvärdera dem eller hjälpa forskare att kritiskt engagera sig i sina resultat.

Chris Haffenden är biträdande chef för KBLab, Kungliga bibliotekets datalaboratorium för AI-utveckling och forskning med digitala samlingar. Han är även knuten till Avdelningen för vetenskapshistoria och idéer vid Uppsala universitet. 

Chris Haffendens forskning undersöker historien om kulturellt minne och författarnas efterliv, med särskild uppmärksamhet på praktiker av självutplåning och släktlinjen kring "rätten att bli glömd". Han var medförfattare till artikeln "Towards Erasure Studies" (Memory, Mind & Media, 2023) och har även publicerat om kändiskulturen under den romantiska eran, skyddande radering och AI i bibliotek och kulturarvsinstitutioner.