Avhandlingens titel: Montelius and Italy. Geographies of archaeological knowledge production c. 1870-1910.
Respondent: Anna Gustavsson, Institutionen för historiska studier
Betygsnämnd:
Docent Kerstin Cassel, Södertörns Högskola
Docent Gustav Holmberg, Göteborgs universitet
Professor Bodil Petersson, Linnéuniversitetet
Ersättare vid förfall för ledamot i betygsnämnden är: Professor Erik Sjöberg, Göteborgs universitet
Opponent: Docent Emma Hagström Molin, Södertörns Högskola
Ordförande: Docent Anders Gustafsson, Göteborgs universitet
Om avhandlingen
Avhandlingen undersöker arkeologisk kunskapsproduktion under perioden 1870–1910 genom en studie av det svenska forskarparet Agda och Oscar Montelius och deras långvariga engagemang i italiensk arkeologi. I centrum står Oscar Montelius verk La Civilisation Primitive en Italie depuis l’introduction des métaux (1895–1910), som studeras både som publikation och som resultatet av en långvarig forskningsprocess. Särskild uppmärksamhet ägnas åt Agda Montelius roll i detta arbete.
Med utgångspunkt i publicerade arbeten och ett omfattande arkivmaterial kombinerar studien ett mikrohistoriskt angreppssätt med perspektiv från geographies of knowledge och en praktikorienterad vetenskapshistoria. Avhandlingen följer paret Montelius arbetet genom resor, samlingar och vetenskapliga miljöer och undersöker hur mobilitet, dokumentation, tillgång till material och sociala relationer formade forskningen i praktiken.
Studien visar hur Oscar Montelius komparativa arkeologi var beroende av återkommande resor, arbete med föremål och samlingar samt kontakter med forskare. Förutsättningarna för detta arbete varierade mellan olika platser och påverkade vilket material som kunde dokumenteras, jämföras och införlivas i större kronologiska system. Oscar Montelius vetenskapliga auktoritet växte fram genom denna långvariga process, samtidigt som hans arbete visar den kollektiva karaktären hos arkeologisk kunskapsproduktion. Arkivmaterialet gör det också möjligt att följa Agda Montelius bidrag till den arkeologiska kunskapsproduktionen.
Studien visar vidare hur vetenskapligt arbete organiserades inom äktenskapet och hushållet och hur kön och social position påverkade möjligheterna till deltagande och erkännande.
Genom att rekonstruera processerna bakom den publicerade arkeologiska kunskapen bidrar avhandlingen till arkeologihistorisk forskning och argumenterar samtidigt för en närmare dialog med det bredare internationella vetenskapshistoriska forskningsfältet.
Öppet för allmänheten - Välkommen!
