Introduktion till Internationella relationer

Kursen ges som kärnkurs på första året av kandidatprogrammet i internationella relationer. Den kan också läsas som fristående kurs.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Kandidatprogrammet i internationella relationer (S1INT), 2) Kandidatprogrammet i globala studier (S1GLS) och 3) Statsvetarprogrammet (S1STV)

Kursen introducerar studenterna till internationella relationer som ett akademiskt ämne. Kursen strävar ytterst efter att hjälpa studenter att identifiera hur globala problem uppfattas och förklaras på olika sätt, beroende på teoretiskt perspektiv och historiskt sammanhang. Kursen betonar därför hur teori är inbäddad i och framträder i relation till historia och kontext. Den syftar till att erbjuda en bred översikt över samtida teoretiska perspektiv som kan användas för att förstå de verkliga händelser, processer, aktörer och problem som studeras inom internationella relationer. Kursen förser också studenter med verktyg för att kritiskt granska de antaganden som ligger bakom olika förklaringsmodeller - eller teorier om internationella relationer - och därför identifiera centrala aktörer, praktiker, processer, och problem som anses viktiga enligt dessa olika perspektiv. Genom att fokusera på teorier om internationella relationer och hur olika teoretiska perspektiv skapar olika bilder av världen, introduceras studenterna också till grundläggande vetenskaplig kunskap som förbereder dem för alla typer av studier: de lär sig hur teorier hjälper oss att förenkla och förstå en komplex värld och hur specifika teorier ger oss olika perspektiv på världen.

Kursen är uppdelad i två huvuddelar.

Del 1, ”Grunderna i internationella relationer” utforskar fältets intellektuella historia liksom dess huvudsakliga institutioner. I kursen ges en översikt över utvecklingen av det akademiska området internationella relationer i förhållande till historiska världshändelser och processer.

Del 2, ”Teoretiserande av internationella relationer: Samtida perspektiv”, introducerar studenterna till olika sätt att förstå internationella relationer i samtida akademiskt och politiskt tänkande. Kursen förser studenterna med grundläggande kunskap om olika teorier och perspektiv, samt en diskussion om internationella relationer som de för närvarande uppfattas i olika globala kontexter. För att lyfta fram likheterna och skillnaderna mellan dessa olika perspektiv kommer kursen att använda en fallstudie för att undersöka hur olika teoretiska glasögon möjliggör för oss att se ’fallet’ från olika vinklar. I Del 2 kommer studenterna också formulera och utforska nyckelfrågor i internationella relationer.

Kunskap och förståelse 

• Förklara centrala begrepp och teorier i internationella relationer;
• Förklara vikten av centrala historiska händelser, kontexter och processer i utvecklingen av studiet av internationella relationer;

Färdigheter och förmåga

• Tydligt presentera, sammanfatta och syntetisera en teoris grundsatser;
• Tillämpa teoretiska begrepp i studiet av global politik;
• Visa på grundläggande skicklighet i akademiskt skrivande

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Jämföra olika teorier inom internationella relationer och deras underliggande grundläggande antaganden och förutsättningar;
• Reflektera över hur teoretiska perspektiv formar uppfattningar om världen;
• Situera globala problem i en historisk kontext

De huvudsakliga undervisningsformerna på kursen inkluderar föreläsningar, interaktiva sessioner och seminarier. Ytterligare undervisning inkluderar debattmöten och sk IR-kaféer.

Kursens lärandemål examineras genom följande aktiviteter:

• Ett grupparbete;
• En individuell mindre skrivuppgift;
• En individuell hemtentamen i form av författandet av en essä;

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

• Ett grupparbete betygssätts med U/G (3 hp)
• En individuell mindre skrivuppgift betygssätts med U/G (4 hp)
• En individuell hemtentamen i form av författandet av en essä betygssätts med U/G/VG (8 hp)

För att få betyget Godkänd (G) på hela kursen måste studenterna få godkänt (G) på alla examinerande moment. För att få väl godkänt på hela kursen (VG) måste studenten få betyget väl godkänd (VG) på den individuella hemtentamen och (G) på alla andra examinerade uppgifter.

Kursansvarig ansvarar för att studerandes synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingarna i olika former ligger till grund för kursens utformning. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg skall förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som skall påbörja kursen.