Forskning inom logopedi

Vår forskning

Forskningen syftar till att öka kunskapen om kommunikations- och sväljningsstörningar – hur de låter och känns, vilka konsekvenser de har och hur de uppfattas av de barn och vuxna som drabbas och av omgivningen.

Inom logopedisk forskning används flera olika typer av kartläggningsinstrument: test, självsvarsformulär, intervjuer, auditivt-perceptuella och akustiska analyser av inspelat tal samt analys av videoinspelade naturliga samtal. I kartläggningsarbetet ingår också att utveckla teorier och modeller för kommunikativ funktion och utveckling. En viktig del av forskningen fokuserar på att utveckla och utvärdera olika typer av behandlingsmetoder.

Förvärvade sväljnings- och kommunikationsstörningar

I forskargruppen undersöker vi hur sjukdom eller skada hos ungdomar och vuxna kan orsaka försämringar i förmåga att kommunicera eller svälja, och hur dessa svårigheter kan diagnosticeras och behandlas. Exempelvis kan stroke eller traumatisk hjärnskada, tumör- eller virussjukdomar och progressiv neurologisk sjukdom, som till exempel Parkinsons sjukdom, orsaka kommunikationsstörningar i form av afasi, dysartri och kognitiv kommunikationsstörning samt sväljningsstörningar.

Projekt

Utvecklingsrelaterade kommunikationsstörningar

Vår forskning undersöker de svårigheter avseende tal, språk och kommunikation som kan uppstå hos individer med utvecklingsrelaterade tal- och språkstörningar t ex språkstörning, genetiska syndrom, läpp-käk-gomspalt, stamning, autism eller flerfunktionshinder. Utvecklingsrelaterade avvikelser är medfödda eller uppstår i barndomen men kan finnas kvar hos individen även i tonåren eller i vuxen ålder. Vår forskning syftar till att undersöka hur kommunikationen påverkas samt hur olika typer av intervention påverkar tal, språk och kommunikation.

Projekt