Matematik

Utvecklingen på datorområdet har gjort att matematikens praktiska användbarhet har ökat och därmed efterfrågan på personer med goda matematikkunskaper, det vill säga yrkesmatematiker. Samtidigt är ämnet ett självständigt forskningsområde som utvecklas av egen kraft, delvis oberoende av tillämpningarna. Människan har tänkt matematiska tankar i flera tusen år och matematiken är idag en viktig del av vårt kulturarv. Den lockar med sina utmanande problem, sin koppling till logik och filosofi och sina estetiska kvalitéer lika mycket som med sin nytta.

Man kan alltså välja att läsa matematik på högskolenivå av olika skäl och med skilda målsättningar. Göteborgs universitet ger därför ett antal olika grundkurser i ämnet. Inte bara det faktiska innehållet varierar från kurs till kurs utan också avvägningen mellan teori och praktik, mellan bredd och djup. Gemensamt för alla kurserna är ändå att de lägger lite större tonvikt på de matematiska begreppen och det logiska sambandet mellan ämnets olika delar än vad som är vanligt i gymnasiet.

Ser man på matematiken enbart som ett praktiskt hjälpmedel kan det vara svårt att acceptera en framställning som inkluderar definitioner och bevis. Men matematik är inte konsten att sätta in siffror i färdiga formler. Användningen av matematik förutsätter att människor förstår vad de gör, detta oavsett om tillämpningarna råkar ligga inom datavetenskap, teknik, fysik, kemi, biologi eller ekonomi.

Blivande matematiklärare i synnerhet behöver ha den självständiga attityd till ämnet som bara finns hos den som kan röra sig någorlunda hemtamt i matematikens idévärld.