Sommarläsning: läs studenternas egna texter

Studenterna på fjärde terminen av kandidatprogrammet Kultur är i full gång med att färdigställa projektplaner som snart ska presenteras för Frölunda Kulturhus. I ett samarbete mellan kulturhuset och Göteborgs universitet får studenterna möjlighet att lära sig om projektplanering i praktiken. Studenterna Rasmus Eklund och Jonathan Stämby berättar om hur arbetet har gått.

Modevisning för seniorer, odling i lägenhet och hiphop-låtskrivarworkshops – några av alla de projektidéer som studenterna i grupper har arbetat fram under den senaste månaden. I delkursen Kulturoffensiven – vision, kommunikation och projektledning får studenterna orientera sig i projektplanering genom att ta fram en plan för en aktivitet som ska kunna genomföras på Frölunda Kulturhus. Kursen avslutas med en pitch, där studenterna presenterar sina idéer för kulturhuset och lägger fram hur ett potentiellt samarbete skulle kunna se ut.

Med bakgrund i ett intresse för film, konst och kreativitet har studenterna Rasmus Eklund, Jonathan Stämby och Lauri Nyberg tagit fram en plan för en kurs i stop motion-animation för ungdomar, med stort fokus på skapande och kreativitet.

– Vi tror att många är nyfikna på film och animation men kanske tycker det verkar för svårt eller kräver en massa utrustning som de inte har. Så vi har försökt ta fram en kurs som är bra för nybörjare där man får skapa och prova saker, säger Rasmus Eklund.

– Animation är ju dessutom ett smart och enkelt sätt att börja med film eftersom man inte behöver få tag på skådespelare och kan bygga all rekvisita själv, stämmer Jonathan Stämby in.

Projektplaner som kan bli verklighet

Efter att de olika grupperna har pitchat sina idéer finns det möjlighet att Frölunda Kulturhus längre fram genomför dem i verkligheten.

– Just att man vet om att vår kurs skulle kunna bli av har varit lite peppande. Vi har verkligen behövt tänka igenom planen ordentligt för att hitta fram till något som funkar, säger Rasmus Eklund.

– Det hade självklart varit kul om det blev av, men det har varit en lärorik process oavsett, säger Jonathan Stämby.

En krokig väg från idé till färdig plan

Rasmus Eklund och Jonathan Stämby beskriver hur arbetsprocessen har inneburit att idéer har behövt bearbetas i flera omgångar. Allt började med en tanke om att aktiviteter för prestigelöst skapande både behövs och passar bra på icke-vinstdrivande ställen som Frölunda Kulturhus. Första idén var en kurs i nollbudgetfilm, men utvecklades efter många diskussioner till något helt annat.

– Vi landade i animation eftersom det helt enkelt blir mest demokratiskt i och med att deltagarna då kan använda resurser som helt och hållet finns på kulturhuset. De behöver varken skaffa fram skådespelare eller rekvisita på egen hand, säger Jonathan Stämby.

– Vår kurs kan ju dessutom bli en första inblick i hur man gör film. Kanske kan det leda till att vissa deltagare utforskar filmmediet mer på andra sätt senare, säger Rasmus Eklund.

På Kulturprogrammet lever en lång tradition vidare. För de som går andra året avslutas vårterminen med en kurs som görs i samarbete med Frölunda kulturhus. Under kursen får studenterna ta fram en projektplan till kulturhuset. Studenten Ludvig tog tillfället i akt att jobba med något han brinner för – hiphop.

En försommardag fylls Frölunda kulturhus av nyfikna studenter från kandidatprogrammet i kultur. De är på besök hos kulturhuset som en del av vårterminens sista kurs, något som många tidigare studenter på programmet gjort före dem.

Besöket är nämligen en del av ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Frölunda kulturhus som pågått i över ett decennium. Samarbetet utgörs av en kurs i projektledning där studenter får ta fram projektplaner som kulturhuset sedan kan använda i sin verksamhet. För många studenter blir det en värdefull kontakt med yrkeslivet, och ett första försök att omsätta det man lärt sig på programmet i praktiken.

Egna intressen blev grunden för projektet

Så var det för Ludvig Rundqvist och hans grupp. Tillsammans tar de fram en plan på ett projekt vars syfte är att stärka hiphopens roll i kulturen. Projektet går ut på att bjuda in de som är intresserade av att producera eller skriva hiphop till en workshop. Genom workshopen kan deltagare vässa sina pennor, utveckla sitt flow och träffa likasinnade.

– I början var programmet mer teoretiskt, och man fick lära sig om olika perspektiv på kultur och demokrati. Men under denna termin, och särskilt denna kurs, får vi testa på att använda det vi lärt oss i en verklig situation, berättar Ludvig.

Att arbeta med hiphop som genre var ett givet val för Ludvig, som har en förkärlek till genren.

– Jag har alltid sysslat med hiphop och det är något jag brinner för, så det kändes naturligt att jobba med det. Det är det som är så kul med programmet – man får lära sig mycket nytt, men samtidigt använda det man redan har med sig sedan innan. Det är verkligen givande.

Ett projekt om demokrati och representation

Projektet tar sin utgångspunkt i att hiphop är en genre som är underrepresenterad i offentlig kulturverksamhet. Gruppen menar att andra genrer, som till exempel rock, ofta får ta större plats genom fokus på instrumentalundervisning och replokaler. Detta trots att hiphop är en av de mest populära genrerna bland unga. Det ser man som en odemokratisk situation.

– När vissa genrer inte får ta plats så skapar det problem i representationen. Då kanske vissa känner att deras stil, genre eller uttryck inte är lika mycket värt som andras. Det kan också bidra till fördomar och stereotyper om vissa grupper, eftersom kulturella vanor så ofta följer sociala grupperingar. Jag tror kanske att många känner en osäkerhet inför hiphop och känner att det är en genre som är svår att bottna i, säger Ludvig.

Demokrati, representation och makt är frågor som diskuteras flitigt på kulturprogrammet. Genom föreläsningar, seminarier och närläsning av olika texter får studenter ett tvärvetenskapligt perspektiv på dessa frågor. Bredden av olika perspektiv var särskilt intressant för Ludvig när han valde programmet.

– Vi lär oss att vända och vrida på saker i kulturen som man kanske tagit för givet, och se dem från nya perspektiv. Det var det som lockade mig att söka programmet.

Om kursen

Uppgiften i projektledning är en del av kursen Kulturoffensiven – vision, kommunikation och projektledning. Kursen är i sin tur en del av ett tema som sträcker sig över hela vårterminen: offentlighet. Under terminen lär man sig om kulturens roll i social förändring, och förutom Frölunda kulturhus har man också samarbetat med Göteborgs konstmuseum. Kursen är en förberedelse inför programmets sista termin, då man både ska planera och genomföra en kulturfestival.

Det är i rullande fart som studenterna på Kulturprogrammet arbetar med sina projektidéer som de ska pitcha till Frölunda Kulturhus. Och rullar, det gör cyklisterna främst och studenterna i andra hand: Ylva Hårding, Adam Johansson, Vera Nordlind och Malva Niklasson, vars idé går ut på att anordna en demokratisk cykelverkstad.

Från bokkunskap till cykelverkstad

Kamraterna och studenterna Ylva, Adam, Vera och Malva studerar tillsammans på fjärde terminen av kulturprogrammet här på institutionen. I den fjärde kursen på terminen har de som uppgift att arbeta tillsammans för att skriva och i slutändan pitcha en projektidé till producenterna på Frölunda Kulturhus. Kulturhuset kan välja att, kanske till studenternas förhoppning, genomföra projekten eller åtminstone bli inspirerade av dem.

Ett samarbete med Frölunda kulturhus faller i linje med terminens teman "kultur och demokrati" och "offentlighet". Efter en termin fylld av teori får studenterna omsätta sina färska kunskaper i praktiken. Det är ett bra sätt att använda det man har lärt sig, menar Vera Nordlind.

– Jag tycker att det känns jättekul. Kulturhusen är viktiga platser i samhället som vi vill värna om, och att få jobba för Frölunda kulturhus känns som en fin och bra möjlighet.

Roligt att arbeta utifrån ett eget intresse

Oavsett om studenternas projekt genomförs eller inte är arbetet både lärorikt och intressant. Att få utforma och arbeta med en projektidé utifrån sådant man själv tycker är viktigt och roligt gör att hela kursen blir mer givande, menar Adam.

– Jag cyklar ganska mycket, det äger. Därför vill jag möjliggöra för fler barn och unga, främst de som kanske inte har resurserna hemifrån, att få uppleva det roliga och praktiska med cykling.

Med arbetet vill studenterna ta ett steg mot att förändra normen att cykling inte skulle vara coolt – något de upptäckt är en vanlig anledning till att unga väljer bort cykeln.

De vill uppmärksamma för att inspirera

Projektet går ut på att anordna kostnadsfria cykelverkstäder i Frölunda kulturhus regi för barn och unga. Ylva Hårding berättar att gruppen fick idén efter att ha läst om att allt färre unga cyklar. De uppmärksammade också att barn i socioekonomiskt utsatta områden cyklar ännu mindre – ett problem som de menar är värt att arbeta med.

Studenterna hoppas kunna engagera fler barn, unga och deras föräldrar att cykla mer. De ser många fördelar med cykling och menar att det också finns en gemenskap i att cykla, något de själva gärna gör tillsammans till och från studierna.

– Vi vill, oavsett om Frölunda kulturhus väljer att genomföra projektet eller inte, uppmärksamma detta problem.

Studenterna vill inspirera dem som nås av projektidén att cykla mer – för en bättre folkhälsa och ett bättre Göteborg med fler glada unga cyklister.

Om Frölunda kulturhus

I kursen Kulturoffensiven – vision, kommunikation och projektledning samarbetar studenterna med Frölunda kulturhus. Kulturhuset ligger i närheten av Frölunda torg och erbjuder scenkonst, film, konstutställningar och skapande aktiviteter för både barn och vuxna. Frölunda bibliotek finns också i lokalerna. Kulturhuset är ett stort och välbesökt kulturhus som drivs av Göteborgs Stad.

Läs mer på Frölunda kulturhus webbplats.