Vårdmiljöer

Vårdmiljö omfattar både den fysiska platsen och hur miljön upplevs av dem som vistas där. Det handlar om det synliga och mätbara, till exempel rummets storlek, ljus, ljud, temperatur, material, utsikt och tillgång till natur, men också om den psykosociala miljön: atmosfär, trygghet, välkomnande, vänlighet och omtanke.

Ofta samspelar dessa perspektiv. Det fysiska rummets utformning påverkar den känsla som miljön förmedlar. Detta kan beskrivas som en psykospatial dimension, där platsens utformning och människors upplevelse av den hänger samman.

Hur en miljö uppfattas är personligt. Syn, hörsel, lukt, känsel, tidigare erfarenheter, kunskap och bakgrund påverkar hur vi tolkar omgivningen. Samma miljö kan därför upplevas som trygg och välkomnande av en person, men som svårtolkad, obehaglig eller hindrande av en annan.

När en person befinner sig i en beroendeställning på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning blir vårdmiljön särskilt betydelsefull. Omgivningen behöver vara lätt att förstå och orientera sig i. Den behöver också stödja trygghet, självständighet och välbefinnande. Ett personcentrerat förhållningssätt är därför centralt vid planering och anpassning av vårdens och omsorgens miljöer.

Syfte

Vårdmiljöforskningen utgår från relationen mellan personen och omgivningen, och från hur miljön kan fungera som stöd eller hinder. Studierna undersöker hur miljön kan anpassas till varje persons förutsättningar och vilken betydelse detta har för beteende, funktion och välbefinnande.

Det kan till exempel handla om att skapa miljöer som stimulerar mentala förmågor, stödjer dagliga aktiviteter och bidrar till engagemang, hälsa och välbefinnande.

Mål

Vårdmiljöforskning fokuserar på patienters, närståendes och personals erfarenheter av miljöer inom vård och omsorg. Forskningen undersöker också hur vårdrelaterade skador, både psykosociala och fysiska, kan förebyggas. Även hälsoekonomiska aspekter kopplade till miljön studeras.

Studierna utgår från ett livsvärldsperspektiv och omfattar miljöer inom slutenvård, öppenvård, ordinärt boende och särskilt boende.

Eftersom vårdmiljöer är komplexa system krävs flera olika forskningsmetoder. Inom området används både kvantitativa och kvalitativa metoder, till exempel enkäter, registerstudier, intervjuer, observationer och photovoice. Eftersom forskningsområdet fortfarande utvecklas ingår även metodutveckling och utveckling av instrument.

Exempel på forskningsområden

• Den fysiska miljöns betydelse inom rättspsykiatrisk vård
• Bostadens arkitektur och betydelsen av berikade miljöer
• Den fysiska vårdmiljöns kvalitet och dess betydelse för välbefinnande hos äldre personer i särskilt boende
• Lokal- och organisationsutveckling i relation till personcentrerad vård inom onkologisk vård
• Bostaden som arena för vård och omsorg
• Säker vård i hemmet genom samskapande vårdmöten mellan sköra äldre personer och vårdpersonal
• Måltidsmiljön inom barnsjukvård och habilitering
• Miljön i förlossningsrummet
• Den psykospatiala miljöns betydelse för ungdomar som vårdas vid särskilda ungdomshem

Nätverk

Forum Vårdbyggnad är en mötesplats för personer som arbetar med fysisk miljö för vård och omsorg. Forumet stödjer och informerar om utvecklingsarbete, forskning och utbildning, bland annat genom konferenser och seminarier.
Länk till Forum Vårdbyggnad

Forskare

Projekt 

Samarbete med Chalmers 

Centrum för vårdens arkitektur, CVA,  är Sveriges ledande centrum för utveckling, utbyte och spridning av kunskap om vårdens fysiska miljöer. Centrumet är en nationell arena och plattform för kunskapsmöten. Fokus är att bidra till en personcentrerad, effektiv och säker vård.

Forskarprofiler

Forskarporträtt professor Helle Wijk 

Organisation 

Mer forskning inom vårdvetenskap och hälsa 

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 

Sahlgrenska akademin