Cancerfonden ger drygt 25 miljoner i anslag till forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper
Cancerfonden delade nyligen ut 900 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Drygt 100 miljoner av dessa medel går till cancerforskning vid Göteborgs universitet och av dessa går 24 950 000 till forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
– I år har tolv forskare på Institutionen för kliniska vetenskaper erhållit anslag och det är glädjande. Som vanligt törs jag nästan säga, är det flera yngre forskare som visar hur konkurrenskraftiga vi är nationellt. Men i år har tre av våra framstående seniora forskare också erhållit fortsättningsbidrag. Det visar att de har upprätthållit en stark och viktig cancerforskning även efter det att de avslutat sina kliniska verksamheter, säger Peter Naredi, prefekt vid Institutionen för kliniska vetenskaper. De tre seniora forskarna Peter nämner är Kent Lundholm, Eva Haglind och Bengt Gustavsson.
Här nedan kan du läsa mer om vad några av våra forskare tänker kring sina forskningsfält och projekt som de nu fått stora anslag.
Forskning som vill utveckla palliativa behandlingsalternativ
Kent Lundholm får anslag för sin forskning som vill klargöra varför man drabbas av trötthet, matleda, avmagring och depression vid progredierande cancersjukdom. Kunskapen och därmed förståelsen kan användas för att formulera och utveckla palliativa behandlingsalternativ för de patienter som inte kommer kunna
tillfriskna av sin behandling.
- Forskningsinriktning har varit konsekvent under flera decennier. Utmanade är att förstå samspelet mellan olika organsystem i kroppen och att därmed kunna föreslå rationella och effektiva palliativa behandlingsalternativ, vilket varit framgångsrikt enligt vår forskning, säger Kent Lundholm, senior professor och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Kent Lundholm har haft rekommenderade anslag från Cancerfonden sedan 1975.
– Uppdraget som senior forskare är stimulerande, vilket berikar livet samt skapar en känsla av meningsfull aktivitet, eftersom man investerat en stor del av sitt liv i sökandet av ny och viktig kunskap, vilket är en form av kumulativ investering.
Mindre påverkan med titthålskirurgi vid cancer
Eva Haglinds forskning undersöker överlevnad och funktionsförändringar hos patienter som genomgått laparoskopisk operationsteknik vid cancer, och även betydelsen av individens fysiska aktivitet efter operation av olika cancersjukdomar.
– Man kan sammanfatta mitt projekt med att det syftar till att minska den påverkan på patienten som en operation medför, utan att minska den eftersträvade effekten, som vid cancersjukdom nästan alltid är att bota, säger Eva Haglind, överläkare, senior forskare som under lång tid varit adjungerad professor vid Institutionen.
Hon började för många år sedan med att undersökt laparoskopi som teknik vid operation av tarm- och ändtarmscancer. Där kunde hon visa att laparaskopin var säker och att patienter upplevde mindre påverkan efter operationen. Därefter startade hon och leder fortfarande efter 14 år en stor, svensk studie kring effekter av robotstödda operationer vid prostatacancer.
– Just detta med att försöka finna säkra metoder som förbättrar patientens upplevelse efter en operation har med åren också lett till intresset för fysisk aktivitet i samband med kirurgisk behandling av cancer.
Vilka fördelar finns det med att vara senior forskare?
– Jag har genom åren kommit att använda många olika modeller för att svara på mina forskningsfrågor. Jag har därmed fått en stor egen erfarenhet kring en rad "hur-frågor", detta förutom den samlade erfarenhet som finns. Men erfarenheten omfattar också det kanske viktigaste, att ifrågasätta. Det leder ofta fram till insikten att det finns obesvarade frågor, det vill säga vi vet kanske inte fullt ut hur vi bäst ska handla i en viss situation. Det leder sedan i sin tur till en ny forskningsfråga.
Som ung kliniker och forskare tror hon det kan vara svårt att ständigt ifrågasätta eller med ett annat uttryck "kritiskt granska".
Treårig forskartjänst för forskning kring - tidig diagnostik för lungcancer
Clotilde Wiel, får en treårig forskartjänst med inriktning mot cancerprevention. Med utgångspunkt från Scapis (The Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) ska projektet försöka identifiera tidigare okända riskfaktorer och biomarkörer som kan användas för tidig upptäckt av lungcancer.
– Anslaget från Cancerfonden innebär att jag kan börja planera projektet och också söka andra forskningsmedel för att praktiskt kunna genomföra projektet. Scapis ger tillgång till en fantastiskt väldefinierad och stor population så det kommer att krävas ytterliga anslag för att kunna genomföra de planerade analyserna, säger Clotilde Wiel.
En stor andel av forskningen som pågår om lungcancer handlar om hur sjukdomen kan behandlas, men för att minska insjuknande och dödsfall orsakat av lungcancer behövs också prevention och tidig diagnostik.
– Eftersom Scapis handlar om både lungfunktion och metabola tillstånd så finns det en stark koppling till mitt tidigare arbete. Som forskare går jag nu från musmodeller till människor. Det är en helt ny inriktning för mig, vilket är väldigt spännande, säger Clotilde Wiel. (hämtat från Akademiliv)
Forskning för bättre rehabilitering
Professorn och överläkaren Caterina Finizia, ocsforskar på huvud-halscancer. Behandlingen av denna cancer påverkar ofta centrala funktioner hos patienten som andning, röst, syn, lukt, smak, gap- och sväljförmåga. Idag är rehabiliteringen som erbjuds ofta bristfällig.
– Vår förhoppning är att denna forskning, där vi utvecklar och implementerar nya och mer effektiva rehabiliteringsmetoder, förbättrar patienternas funktion och därmed också deras livskvalitet, säger Caterina Finizia. (hämtat från en kort intervju på Cancerfondens webb)
DESSA FRÅN VÅR INSTITUTION FÅR NU CANCERFONDENS ANSLAG
- Per Albertsson
Increased ovarian cancer cure with Alpha emitting Radioimmunotherapy
3 000 000 / 2023-2025 - Eva Angenete
Skräddarsydd behandling för att långsiktigt förbättra utfall och livskvalitet för patienter med tjock- och ändtarmscancer samt analcancer
1 600 000 / 2023–2024 - Caterina Finizia
Nya behandlingsmetoder vid komplikationer efter huvud-halscancerbehandling för förbättrad funktion och hälsorelaterad livskvalitet - klinisk och translationell forskning
3 000 000 / 2023–2025 - Bengt Gustavsson
TRANSLATIONAL APPROACH TO IDENTIFY BIOMARKERS THAT PREDICT OUTCOME AND TREATMENT-RELATED TOXICITY IN COLORECTAL CANCER
1 200 000 / 2023-2024 - Eva Haglind
Återhämtning efter kirurgisk behandling av cancer
3 000 000 / 2023–2025 - Per Karlsson
Precisionsmedicin vid strålbehandling av bröstcancer
3 750 000 / 2023–2025 - Max Levin
Immune mechanisms for exceptional response to checkpoint inhibition in metastatic melanoma
2 400 000 / 2023-2025 - Kent Lundholm
Cancer cachexia: Prevention of Muscle Wasting for improved organ and physical functioning following major Cancer Surgery.
1 600 000 / 2023-2024 - Roger Olofsson Bagge
Why do uveal melanoma metastasize to the liver and how to treat these patients – a translational project including extracellular vesicles and clinical trials
3 000 000 / 2023-2025 - Johan Stranne
Incontinence Post robot assisted radical prostatectomy, Anatomical and functional causes (IPA)(ISRCTN67297115)
2 400 000 / 2023-2025
Forskarmånader
- Per Albertsson
Increased ovarian cancer cure with Alpha emitting Radioimmunotherapy
3år* 3 månader
Fellowship prevention
- Clotilde Wiel
The unique Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) for the identification of new risks factors and liquid biopsy-based biomarkers for early detection of lung cancer
3år (100%)
Text: Susanne Lj Westergren
- Totalt delar Cancerfonden ut 900 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Tack alla som skänker gåvor och gör det möjligt för fonden att finansiera över 230 forskningsprojekt. Läs mer om hela utdelningen från Cancerfonden här
- Hela listan från Cancerfonden