Praktikförankrade samtal som grund för utveckling av undervisning kring kontroversiella frågor i olika sociala kontexter på gymnasiet

Mer information om projektet

Samhället idag präglas av polarisering och motsättningar i många frågor. Det får återverkningar för skolans arbete. I de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap finns många teman och frågor som kan beskrivas som kontroversiella.

Bakgrund

Kontroversiella frågor definieras av Europarådet som frågor vilka ”väcker starka känslor och skapar spänningar i samhället” (Huddlestone & Kerr, 2016, s. 13). När människor i samhället har starkt skiljaktiga uppfattningar om en fråga och dess lösning kan den även skapa oenighet i klassrummet. Frågor kan också vara kontroversiella för att de orsakar starka känslor och upprördhet i samhället och i klassen. Inte sällan sammanfaller dessa båda aspekter.

Vad som är kontroversiellt bör också förstås i relation till specifika kontexter. Flensner (2020) menar att sådant som skapar starka känslor och spänningar i ett klassrum kan vara helt utan laddning i ett annat. Dessa frågor befinner sig i ”gränslandet mellan fakta och värderingar, mellan kunskap och politik och de kan alla knytas till olika perspektiv, intressen och värderingar” (Flensner, Larsson och Säljö 2021, s. 20). Förstått på detta sätt innefattar begreppet både aspekter av fakta, värderingsfrågor och emotioner. Israel-Palestinakonflikten, invandring, främlingsfientlighet, islam och terrorism, mänskliga rättigheter och samkönade äktenskap är exempel på frågor som sågs som kontroversiella i en svensk studie från 2020 (Flensner, 2020). Även frågor kring hållbarhet, som vindkraft- och kärnkraftsutbyggnad, uppfattas idag som kontroversiella.

Kontroversiella frågor kan orsaka starka känslor i klassrummet, varför lärare behöver både faktakunskaper och lämpliga undervisningsstrategier för att hantera dem på ett bra sätt. Vi menar att strategin inte bör vara att undvika sådana frågor som kan orsaka oenighet, utan att i stället skapa undervisning där elever i en respektfull miljö får möta och undersöka olika perspektiv på en fråga. Detta är viktigt både ur demokratisynpunkt och för utveckling av elevers kunskaper och intellektuella förmågor.

Projektet har sin bakgrund i ett flerårigt utvecklingsarbete kring kontroversiella frågor i skolan inom avdelningen för ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen på Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Det har resulterat i utveckling av kurser på lärarutbildningen och ett femtontal lärarstudenter har bidragit genom att skriva sina examensarbeten om olika aspekter av kontroversiella frågor. 

Syfte

Syftet med projektet är att i ett samarbete över längre tid mellan lärare, lärarstudenter och forskare skapa, analysera och sprida undervisningsupplägg med en perspektivtagande strategi och ett omfång som är användbart i gymnasieskolans undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Dessa upplägg utformas med sensitivitet för vilka frågor som uppfattas som kontroversiella och känsliga i olika skolor och olika klassrum, och för hur undervisningen behöver anpassas i relation till detta. 

Frågeställning

Projektet utgår från frågeställningen: Hur kan lärare med utgångspunkt i en perspektivtagande strategi utveckla undervisning kring kontroversiella frågor i de samhällsorienterande ämnena i olika sociala kontexter? 

Syftet är också att sprida insikter gjorda under projektet genom skapandet av ett läromedel, riktat till lärarstudenter och yrkesverksamma lärare, vilket fördjupar förståelsen för kontroversiella frågor i undervisningen i olika sociala kontexter och som presenterar utprövade undervisningsupplägg kring sådana frågor. Forskarna är redaktörer för detta läromedel och lärare och lärarstudenter inbjuds att bidra med sina erfarenheter.