Kraftfull kunskap i nationella prov i samhällsorienterande ämnen

Mer information om projektet

Kursplaner och nationella prov kan ses som uttryck för en kollektiv standard, kunskaper och förmågor som anses viktiga för ett liv som kunnig och demokratiskt ansvarstagande medborgare. Det utmanas emellertid idag av företeelser som post-sanning och faktaresistens. I en tid där vetenskap och kunskap ifrågasätts blir frågor kring hur vetenskaplig kunskap etableras och valideras viktiga i skolan. I en socialrealistisk syn på undervisning betonas att alla elever i skolan ska få möjlighet att utveckla kraftfull kunskap, faktakunskaper och disciplinär kunskap, vilka bottnar i akademiska discipliner. Den kunskapen ses som empowering, att fullt ut kunna delta i ett demokratiskt samhällsliv. 

Forskning visar att nationella prov påverkar undervisning, vad elever får möjlighet att lära. En undersökning av proven och den kollektiva standard för kunskap som de uttrycker blir då högst relevant. Vilka konceptioner av kunskap framträder i nationella prov och manifesteras i elevsvar? Ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap fokuserar på olika aspekter av samhälleligt liv och är därför speciellt intressanta i relation till kraftfull kunskap. 

Om undersökningen

I undersökningen ingår de nationella proven i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap från 2018 och 2019, offentliggjorda 2024 respektive 2025. 1000 elevsvar från varje ämne analyseras. I en VR- finansierad Exploratory workshop har projektgruppen utvecklat ett analytiskt ramverk, vilket bygger på utbildningsfilosofierna traditionalism, socialkonstruktivism och socialrealism. Det används i analysen av kursplaner för de samhällsorienterande ämnena, provfrågor och bedömningsanvisningar. Provsvaren analyseras fenomenografiskt, med fokus på manifestationer av kraftfull kunskap