Medel till forskning om våldsförebyggande arbete och anhörigomsorg

– Det är fantastiskt kul att vi får forskningsmedel för vårt projekt om våldsförebyggande arbete med hjälp av strategin Group violence intervention, säger Mikaela Starke, professor i socialt arbete vid institutionen. 

Forskarna får 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet till projektet ”Våldsförebyggande arbete från teori till praktik – Group violence intervention, GVI, i en svensk kontext”. Projektet leds av Karin Hellfeldt, docent i kriminologi vid Örebro universitet. 

Under tre år ska teamet undersöka om, och i så fall hur, GVI-strategin bidrar till att reducera användning av våld i kriminella miljöer. Group violence intervention bygger på samverkan mellan bland annat socialtjänst, kriminalvård, frivård, polis och lokalsamhälle. I forskningsprojektet handlar en del om att undersöka hur aktörer definierar och genomför GVI-strategin. En annan del handlar om hur de kriminella grupperna tar emot GVI-strategin.

– Utifrån förekomsten av grupprelaterat grovt och dödligt våld kommer vi också att kunna säga ifall strategin kan ha lett till oönskade effekter, och hur det i så fall skulle kunna påverka det brottsförebyggande arbetet, säger Mikaela Starke.

Öka kunskap om utmaningar och utsatthet

Ett projekt som får 4,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet är ”Osynliggjord anhörigomsorg? Att förstå stöd, hjälp och vård i relation till migrationserfarenheter”. Projektledare är Frida Andréasson, lektor vid Linnéuniversitetet, och i teamet ingår Marcus Herz, professor i socialt arbete:

– Vi är såklart väldigt glada över att ha fått medel från Vetenskapsrådet för det här projektet, som vi länge har trott på och arbetat med. 

Människor som har lämnat sitt ursprungsland möter ofta särskilda utmaningar i sitt nya hemland Sverige. Faktorer som lagstiftning, politiska, sociala och kulturella aspekter påverkar deras tillgång till offentlig vård och omsorg, liksom deras möjligheter att studera och ta sig in på arbetsmarknaden.

– Det här gör människor extra utsatta, vilket kan öka deras behov av omsorg från anhöriga. Vi vill studera förutsättningar och villkor för anhörigomsorg i familjer som har migrerat. Vi hoppas kunna bidra till att öka kunskapen om sambandet mellan anhörigomsorg, svensk migrationskontext och offentlig välfärd, säger Marcus Herz.

Text: Anna Vörös, kommunikatör vid Institutionen för socialt arbete