Forskning ska stärka skolnärvaro, språklärande och källkritik
Hur kan förskolan arbeta med källkritik redan med de yngsta barnen? Vad behövs för att skapa kontinuitet i barns språklärande mellan förskola och förskoleklass? Och hur kan skolor arbeta mer hållbart för att öka elevers närvaro?
Det var några av frågorna som stod i fokus när forskare vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande presenterade aktuella ULF-projekt vid ett seminarium på Pedagogen den 11 maj. Seminariet anordnades i forskningsmiljön QiPS (Kvalitet i förskola och fritidshem) seminarieserie.
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning och är en nationell satsning på praktiknära forskning i samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning.
Källtillit redan i förskolan
Ett av projekten som presenterades var LITA, som undersöker hur
barn i förskolan kan utveckla källkritik, källtillit och medielitteracitet, det vill säga förstå, tolka och värdera information från olika medier.
– Projektet tar sin utgångspunkt i barns rättigheter och i behovet av undervisning om medielitteracitet som vilar på vetenskaplig grund, säger Malin Nilsen, docent i pedagogik och Andreas Jacobsson, universitetslektor.
Projektet genomförs tillsammans med förskolor i Göteborg och Kungälv och bygger på olika aktiviteter där barn får resonera kring vad som är sant, vem man kan lita på och hur de kan söka pålitlig information.
Barnen reagerade på felaktig information
I en aktivitet fick barnen möta vuxna som medvetet gav felaktig information om tandhälsa. Barnen reagerade snabbt och rättade pedagogerna.
– De blev inte bara kritiska, utan också besvikna när pedagogerna gjorde fel. Det visar att barn redan tidigt har en tydlig uppfattning om vad man kan lita på, berättar forskarna.
I en annan aktivitet fick barn prova digitala filter som förändrade deras ansikten på en surfplatta. Barnen undersökte då spontant sina egna ansikten för att kontrollera om de verkligen såg ut så som på skärmen.
Forskarna menar att arbetet med källtillit är viktigt i ett samhälle där barn möter stora mängder information och medier redan i tidig ålder.
– Det handlar inte bara om att vara källkritisk. Barn behöver också utveckla tillit till vissa källor, annars finns en risk att de till slut inte litar på någonting alls, säger Malin Nilsen och Andreas Jacobsson.
Vill stärka barns språklärande
Projektet SAMSPRÅKA handlar om hur förskola och förskoleklass kan skapa kontinuitet i barns språklärande, särskilt för flerspråkiga barn
Forskarna har arbetat tillsammans med personal i Härryda kommun för att utveckla flerspråkande lekresponsiv undervisning, där pedagoger tar vara på barns lek och intressen för att stödja språk och lärande.
– Vi vill bidra till ökad samsyn kring undervisning för språklärande och hur arbetet kan följa barnen mellan olika verksamheter, säger Pernilla Lagerlöf, universitetslektor.
Projektet har också fokuserat på hur samverkan mellan olika skolformer kan stärkas och hur barns familjespråk kan bli en tydligare del av undervisningen.
Relationer viktiga för skolnärvaro
I projektet Goda exempel för skolnärvaro har forskare följt gymnasieelever med problematisk skolfrånvaro och arbetat tillsammans med skolpersonal i Jönköping.
– Vi ser att orsakerna till skolfrånvaro är väldigt individuella och att det inte finns ett enkelt svar eller en checklista som löser problemen, säger Sylvi Vigmo universitetslektor.
Projektet visar att skolors arbete ofta präglas av kontroll och uppföljning, medan mindre fokus läggs på relationer.
– Det hjälper inte att olika professioner arbetar var för sig. Vi behöver gemensamma strukturer och ett mer relationellt arbete kring eleverna, säger Sylvi Vigmo.
Forskarna beskriver också hur elevernas liv utanför skolan ofta spelar stor roll för deras motivation och möjlighet att delta i undervisningen.
Text: Ragnhild Larsson