Leda Pistiolis: Melatoninets betydelse vid bröstcancer
Melatonin styr kroppens dygnsrytm och bildas framför allt på natten. I sin avhandling undersöker Leda Pistiolis om detta hormon påverkar överlevnad hos patienter med tidig bröstcancer, om nivån av melatoninreceptorer är kopplade till tumörens egenskaper eller patienternas överlevnad – och om melatonin kan få en roll i behandlingen.
LEDA PISTIOLIS
Disputation: 27 mars 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: The role of melatonin in breast cancer
Ämnesområde: Kirurgi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Melatonin är ett hormon som påverkar kroppens inre klocka och reglerar sömn och andra processer som följer ett dygnsmönster.
– Vi har närmat oss frågan om melatonin och bröstcancer från flera håll, säger Leda Pistiolis, specialist i kirurgi med inriktning mot bröstkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Ingen effekt på överlevnaden i tidigt skede
I avhandlingen studerades om användning av melatonintabletter påverkar överlevnaden vid tidig bröstcancer och om mängden melatoninreceptorer i tumörvävnad har betydelse för tumörens egenskaper eller prognos.
– Nattarbete tycks öka risken för bröstcancer, och en hypotes är att detta skulle kunna bero på minskade melatoninnivåer. Men vi såg ingen förbättring av vare sig bröstcancerspecifik eller total överlevnad hos patienter med tidig sjukdom som hade använt melatonin.
De flesta som fått melatonin hade tagit det under en relativt kort period, med en median på 30 dagar. Forskningen kunde inte heller visa något tydligt samband mellan hur mycket melatoninreceptorer som uttrycktes och tumörens egenskaper eller patienternas överlevnad.
Ökad risk vid synnedsättning
Arbetet omfattade också en populationsbaserad analys av cancerrisk hos personer med synnedsättning, vilket även detta skulle kunna minska melatoninproduktion. Hos patienter med synnedsättning sågs en tydligt ökad risk för cancer generellt, inklusive bröstcancer, jämfört med personer matchade för ålder, kön och bostadskommun.
– Det finns sannolikt flera bakomliggande orsaker, som samsjuklighet, livsstilsfaktorer och socioekonomiska villkor som påverkar både hälsa och tillgång till vård. Men det är uppenbart att patienter med synnedsättning är en riskgrupp för cancer generellt.
Möjlig roll vid spridd sjukdom
En översikt och metaanalys visade att tillägg av melatonin till systemisk behandling vid metastaserad bröstcancer kunde kopplas till bättre tumörrespons och högre ettårig överlevnad, samtidigt som biverkningar av cellgiftsbehandling minskade.
– Underlaget är begränsat och resultaten går inte att dra långtgående slutsatser av. Men de antyder att melatonin kan ha potential i behandlingen av denna patientgrupp, där sjukdomskontroll och livskvalitet är avgörande, säger Leda Pistiolis.
För att säkert kunna bedöma melatoninets betydelse vid spridd bröstcancer krävs ytterligare randomiserade studier.
Vad har varit mest givande och mest utmanande under din forskarutbildning?
– Att få fördjupa mig i melatoninets möjliga effekter vid bröstcancer har varit mycket stimulerande, säger hon och fortsätter:
– Samtidigt har det varit utmanande att majoriteten av resultaten inte visade några tydliga positiva effekter. Med tanke på de prekliniska rön som pekar mot ett möjligt samband kan det behövas nya angreppssätt i framtida studier.
Text: Jakob Lundberg
Resultat från experimentella studier tyder på att melatonin hämmar äggstockarnas produktion av östrogen (E2). Det minskar aktiviteten hos enzymet aromatas (Selective Estrogen Enzyme Modulator, SEEM-effekter) och påverkar uttrycket av östrogenreceptorer (ER) (Selective Estrogen Receptor Modulator, SERM-effekter). Dessa mekanismer är särskilt relevanta vid hormonreceptorpositiv bröstcancer, där tumörtillväxten drivs av östrogensignalering.