Verktyg för bättre elevhälsa ger studiero

Bild

– Det handlar om att ge skolor förutsättningar att arbeta systematiskt, inte bara genom enskilda insatser, säger Beatrix Algurén, docent i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Enligt läroplanen ska skolans verksamhet präglas av omsorg om varje elevs hälsa, välbefinnande och utveckling. Skolan har också ansvar för att eleverna får kunskap om hur den egna livsstilen påverkar hälsan, miljön och samhället. Samtidigt visar forskning att hälsofrämjande arbete i skolan ofta blir fragmenterat och beroende av enskilda eldsjälar, snarare än en integrerad del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Mot denna bakgrund har forskarna undersökt hur det digitala verktyget Pep Skola används och vilken betydelse det har för skolors möjligheter att arbeta mer samlat med både fysisk aktivitet och kost.

Ett forskningsförankrat verktyg för hela skolan

Pep Skola är ett kostnadsfritt digitalt verktyg som har utvecklats av Generation Pep i samarbete med skolor och forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet. Verktyget erbjuder självvärderingar, handlingsplaner och ett omfattande inspirationsmaterial som ska underlätta skolors hälsofrämjande arbete i praktiken.

Verktyget är uppbyggt kring 18 konkreta insatsområden, nio som rör fysisk aktivitet och nio som rör hälsosamma matvanor. Denna struktur gör det möjligt för skolor att planera, genomföra och följa upp sitt arbete på ett systematiskt sätt, i linje med läroplanens mål.

Enligt studien är det just kombinationen av fysisk aktivitet och kost i ett gemensamt ramverk som gör verktyget särskilt värdefullt. 

– Det skapar ett helhetsperspektiv på elevhälsa och gör det möjligt att involvera hela skolan, från skolledning och lärare till elevhälsa, måltidspersonal, elever och vårdnadshavare, säger Beatrix Algurén.

Fyller ett tomrum kring fysisk aktivitet

Studien visar att Pep Skola i större utsträckning används för att utveckla skolors arbete med fysisk aktivitet än med matvanor. En viktig förklaring är att skolmåltider redan regleras genom lagstiftning och nationella riktlinjer, medan motsvarande styrning saknas för fysisk aktivitet i skolan.

– När det gäller rörelse finns det inga tydliga nationella krav. Då hamnar ansvaret ofta på enskilda skolor eller personer, vilket gör verktyg som Pep Skola viktiga för att skapa struktur och kontinuitet, säger Beatrix Algurén.

Används brett men på olika sätt

Pep Skola används av skolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar, även om skolor i områden med högre socioekonomisk status är något överrepresenterade.

Hur verktyget används skiljer sig dock åt. I skolor med högre socioekonomisk status är det oftare rektorer som använder Pep Skola, vilket tyder på en mer strategisk tillämpning. I skolor med lägre socioekonomisk status är det vanligare att elevhälsopersonal, kuratorer och speciallärare står för användningen.

– För många skolor blir verktyget ett sätt att komma i gång, höja kunskapsnivån och skapa struktur i ett arbete som annars riskerar att inte bli av, säger Beatrix Algurén.

Positiva effekter för elever och skolmiljö

Skolorna rapporterar överlag positiva förändringar efter att ha börjat använda Pep Skola. De tydligaste effekterna syns inom fysisk aktivitet, där elevernas ork, koncentration och studiero har förbättrats och konflikterna minskat. Även skolans sociala miljö påverkas positivt, med ökad trygghet och bättre samarbete mellan elever och personal.

Arbetet med hälsosamma matvanor har också stärkts, men effekterna är generellt mer begränsade.

Certifiering driver arbetet framåt

I verktyget Pep Skola kan skolorna certifiera sig, vilket innebär att skolan uppfyller fastställda kriterier för ett systematiskt arbete med både fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. 

– Certifieringen fungerar som en drivkraft genom att skapa gemensamma mål, stolthet i organisationen och synlighet för skolans hälsofrämjande arbete, både internt och externt, säger Beatrix Algurén.

Samtidigt betonar hon att arbetet inte avslutas med certifieringen. Tvärtom blir den en motivation att fortsätta utvecklas och behålla kvaliteten över tid.

Behov av fortsatt utveckling

Studien pekar även på ett utvecklingsbehov, bland annat när det gäller registreringssystemet. Förbättrade möjligheter till uppföljning skulle kunna stärka Pep Skolas roll ytterligare som stöd för skolans systematiska kvalitetsarbete inom elevhälsa.

– Med rätt förutsättningar finns det stor potential att använda Pep Skola ännu mer långsiktigt och strategiskt, säger Beatrix Algurén.

Text: Ragnhild Larsson