Nytt projekt ska stärka elevers språkutveckling

Bild

Nyligen beviljades forskarskolan ”Kognition i klassrummet - Att integrera kognitiva perspektiv i språk, läs- och skrivundervisning från förskola till gymnasium” 42 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Åsa Wengelin är professor i svenska språket vid Göteborgs universitet och huvudsökande för projektet. 

 – ”Kognition i klassrummet” ska erbjuda forskarutbildning till nio lärarutbildare som har inriktning mot svenska, svenska som andraspråk eller specialpedagogik med särskilt fokus på barns språkutveckling och deras läs- och skrivförmåga. Målet är att stärka lärarutbildarnas kompetens att förena kognitiva perspektiv med ämnesdidaktiskt innehåll. På så sätt kan också deras studenters förmåga att möta elevers varierande behov förbättras, säger hon.

Forskarskolan ska pågå i fem år och kretsa kring ett gemensamt tema: Hur kunskaper om hur hjärnan uppfattar, bearbetar, producerar och lär in språk kan komma till nytta vid undervisning och bedömning.

– Det känns både spännande och viktigt. Vi är fortfarande ganska få i Sverige som bedriver tillämpad forskning om de kognitiva aspekterna av språk-, skriv- och läsprocesserna och deras utveckling, och jag ser verkligen fram emot att vi blir fler och att samarbetet mellan lärosäten stärks.

Forskarskolan möter efterfrågan på fokus på barns läs- och skrivutveckling

Kravet ökar på att lärarutbildningar i Sverige ska fokusera mer på barns läs- och skrivutveckling. Även kognitiva perspektiv ska vävas in under utbildningen, och projektgruppen ser det som viktigt att utforska hur de kan integreras i ämnesinnehållet.

– Forskarskolan möter en rad behov som Skolinspektionen lyfter kring läs- och skrivutveckling. Den ska också stärka samarbetet mellan klasslärare och speciallärare samt bidra till en fördjupad förståelse för elevers andraspråksutveckling i svenska, berättar Åsa Wengelin. 

Skolan förändras snabbt i dag, mycket tack vare mängden olika digitala verktyg och AI och det påverkar naturligtvis forskningen om lärande och undervisning. Numera kan man använda verktyg direkt i klassrummen, som tidigare bara funnits i laboratorier. 

– Det öppnar nya möjligheter för både forskning och undervisning. Det kan till exempel ge en djupare förståelse av hur analoga och digitala resurser påverkar barns språk-, läs-, skriv- och ämneskunskaper.

Forskarutbildningen samordnas av Göteborgs universitet i samarbete med Linnéuniversitetet och Högskolan Kristianstad. Lärare och forskare från de tre lärosätena deltar tillsammans med en vetenskaplig rådgivande grupp internationella forskare.

 – Vi kommer att anta nio lärarutbildare som doktorander inom forskarskolan. De avhandlingar som skrivs kommer att bidra med ny och värdefull kunskap om språk- och litteracitetsutvecklingen i Sverige. Det stärker inte bara skolan här, utan också det internationella forskningsfältet som fortfarande i stor utsträckning domineras av engelskspråkiga studier, säger Åsa Wengelin.

Text: Karin Wenzelberg