Personuppgiftsansvarig
Ansvarig för behandlingen av personuppgifter inom forskningsprojektet är Göteborgs universitet.
Ändamål med behandlingen
Ändamålet med behandlingen av personuppgifter är att genomföra det beskrivna forskningsprojektet.
Vilka personer omfattas av studien?
Studien omfattar personer som har varit aktuella inom socialtjänsten i kommunerna i Göteborgsregionen under perioden 2021–2025 eller som har varit bosatta i Göteborgsregionen under samma period och förekommer i nationella register.
Även närstående till dessa personer, såsom barn, föräldrar, syskon och partner, ingår i studien och beaktas i analyserna. Närstående inkluderas för att bättre förstå hur familjeförhållanden under olika delar av livet kan ha betydelse för den enskildes situation.
För information om vilka kommuner som ingår i Göteborgsregionen, se Medlemskommuner | Göteborgsregionen (GR)
Vilka personuppgifter behandlas?
Studien baseras på nationell registerdata och kommunal verksamhetsdata.
De personuppgifter som behandlas omfattar:
- demografiska uppgifter, såsom ålder, kön, födelseland samt familje- och hushållsförhållanden,
- uppgifter om utbildning och skolresultat,
- uppgifter om sysselsättning, arbetsmarknadsstatus och inkomster,
- uppgifter om boende och geografisk tillhörighet,
- uppgifter om hälsa, vårdkontakter och läkemedel,
- uppgifter om socialtjänstkontakter, utredningar, beslut, insatser och ekonomiskt bistånd,
- uppgifter om kriminalitet, lagföring och utsatthet för brott,
- uppgifter om skulder och ekonomiska åtgärder.
De personuppgifter som behandlas omfattar även känsliga personuppgifter om hälsa och etniskt ursprung samt uppgifter om lagöverträdelser.
I studien har forskargruppen aldrig direkt tillgång till personnummer eller andra direkt identifierande uppgifter. Personnummer används av Statistiska centralbyrån (SCB) för att möjliggöra sammankoppling av uppgifter på individnivå och utgör den enda direkta identifieraren i behandlingen. Efter samkörning ersätts personnummer med löpnummer och uppgifterna pseudonymiseras innan forskarna får tillgång till materialet.
Varifrån hämtas uppgifterna?
Personuppgifterna samlas inte in direkt från de registrerade.
Uppgifterna hämtas från kommunernas verksamhetssystem samt från nationella och regionala register hos Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Brottsförebyggande rådet, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Kronofogden.
Vem får tillgång till uppgifterna?
Göteborgs universitet är personuppgiftsansvarig för forskningsprojektet.
Endast behöriga forskare som arbetar inom forskningsprojektet har tillgång till forskningsmaterialet. Statistiska centralbyrån (SCB) behandlar uppgifterna på uppdrag av Göteborgs universitet och fungerar som personuppgiftsbiträde i projektet. Tillgång till uppgifterna hos SCB är begränsad till en utsedd handläggare som ansvarar för mottagning, samkörning och pseudonymisering av data.
Personuppgifter överförs inte till länder utanför EU eller EES.
Rättslig grund för behandlingen
Den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter är att behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e i EU dataskyddsförordning, GDPR). Forskning är ett av Göteborgs universitets lagstadgade uppdrag enligt högskolelagen.
Behandling av känsliga personuppgifter sker eftersom behandlingen är nödvändig för vetenskapliga forskningsändamål och forskningen har godkänts enligt etikprövningslagen (artikel 9.2 j GDPR).
Behandling av uppgifter om lagöverträdelser sker med stöd av artikel 10 GDPR och godkänd etikprövning.
Personnummer behandlas i enlighet med 3 kap. 10 § dataskyddslagen (2018:218) och används för att koppla samman uppgifter hos SCB. Forskargruppen får aldrig tillgång till personnumren.
Hur skyddas personuppgifterna?
All lagring, bearbetning och analys sker inom SCB skyddade forskningsmiljö MONA. Endast behöriga forskare har tillgång till materialet. Personnummer används endast för att möjliggöra sammankoppling av uppgifter hos Statistiska centralbyrån (SCB).
Efter samkörningen ersätts personnummer och andra direkta identifierare med löpnummer. Samtliga uppgifter pseudonymiseras innan forskarna får tillgång till materialet. Forskargruppen har därmed inte tillgång till personnummer eller andra direkt identifierande uppgifter.
Resultat från studien redovisas endast i aggregerad och avidentifierad form, exempelvis i vetenskapliga publikationer och rapporter. Det kommer inte att vara möjligt att identifiera enskilda personer i publicerade resultat.
Hur länge sparas uppgifterna?
Forskningsdata sparas i enlighet med gällande arkivbestämmelser och Göteborgs universitets regler för forskningsdokumentation. Uppgifterna sparas minst tio år efter den sista vetenskapliga publikationen från projektet.
Kodnycklar som möjliggör identifiering av enskilda individer förvaras hos Statistiska centralbyrån (SCB) och är inte tillgängliga för forskargruppen. Kodnycklarna raderas efter projektets avslut.
Varför informeras inte personer individuellt?
Personer som ingår i studien informeras inte individuellt, vilket är normalt för registerbaserad forskning. Detta beror på att forskargruppen endast har tillgång till pseudonymiserade uppgifter och saknar tillgång till kodnyckel eller andra direkt identifierande uppgifter. Det innebär att forskarna inte har möjlighet att identifiera eller kontakta de personer vars uppgifter ingår i studien.
Studien omfattar dessutom ett mycket stort antal personer. Ett individuellt tillhandahållande av information skulle därför medföra en oproportionerligt stor ansträngning och bedöms omfattas av undantaget i artikel 14.5 b GDPR.
För att främja öppenhet kring behandlingen av personuppgifter publiceras denna information på Göteborgs universitets webbplats. Informationen skickas även till de deltagande kommunerna, som ges möjlighet att tillgängliggöra den på sina webbplatser eller hänvisa till den.
Dina rättigheter enligt GDPR
Enligt EU dataskyddsförordning (GDPR) har du rätt att få information om hur dina personuppgifter behandlas. Du har också rätt att begära tillgång till, rättelse, radering eller överföring av dina personuppgifter, begära begränsning av eller invända mot behandlingen samt rätt att inte bli föremål för automatiserat beslutsfattande, inklusive profilering. Du har även rätt att lämna klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten och kan under vissa förutsättningar ha rätt till skadestånd.
Eftersom forskargruppen endast har tillgång till pseudonymiserade uppgifter och saknar tillgång till kodnycklar eller andra direkt identifierande uppgifter kan Göteborgs universitets möjligheter att identifiera enskilda registrerade vara begränsade. Universitetets möjligheter att tillgodose ovanstående rättigheter kan därför i vissa fall vara begränsade enligt artikel 11 GDPR.
En begäran om att utöva någon av dina rättigheter kommer alltid att prövas utifrån de förutsättningar som gäller enligt dataskyddsförordningen.
Mer information om hur Göteborgs universitet behandlar personuppgifter och om dina rättigheter finns på Göteborgs universitets webbplats:
https://www.gu.se/om-webbplatsen/behandling-av-personuppgifter
Klagomål
Om du anser att Göteborgs universitet behandlar dina personuppgifter i strid med dataskyddsförordningen har du rätt att lämna klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), som är tillsynsmyndighet för personuppgiftsbehandling i Sverige.
Kontakt
Frågor om forskningsprojektet kan ställas till:
Torun Österberg
Professor, Institutionen för socialt arbete
Göteborgs universitet
torun.osterberg@socwork.gu.se
Göteborgs universitet har ett dataskyddsombud som kan nås via:
dataskyddsombud@gu.se
