LETS-studien: Långtidseffekter av tidigt föräldraskapsstöd
Kort beskrivning
LETS-studien undersöker långsiktiga effekter av föräldrastödsprogrammet Utökade hembesök i Göteborg, som införts i områden prioriterade utifrån socioekonomiska förutsättningar och erbjuds förstagångsföräldrar samt föräldrar som fått sitt första barn i Sverige. Programmet omfattar sex hembesök under barnets första 15 månader och genomförs av barnhälsovårds-sjuksköterskor och föräldrastödjare från förebyggande socialtjänst. Studien följer barn och föräldrar fram till att barnen är fem år gamla för att undersöka långsiktiga effekter på barns hälsa och utveckling, föräldrars tillit till hälso- och sjukvård och andra samhällsaktörer samt upplevd föräldraförmåga. Dessutom genomförs en hälsoekonomisk analys.
Bakgrund till projektet
Med målet att utjämna skillnader i hälsa och främja en god start i livet har Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen infört föräldrastödsprogrammet Utökade hembesök enligt Rinkebymodellen. Programmet erbjuds i prioriterade områden till förstagångsföräldrar och föräldrar som har barn sedan tidigare men får sitt första barn i Sverige. Hembesöksprogrammet ingår i ett familjecentrerat arbetssätt och genomförs av team bestående av barnhälsovårdens sjuksköterskor och föräldrastödjare, som är förebyggande socionomer anställda av socialtjänsten eller Angereds närsjukhus. Programmet, som kompletterar barnhälsovårdens ordinarie program, innebär att familjen får sex hembesök av teamet under barnets första 15 månader.
Mellan 2019 och 2022 utvärderades satsningen av FoU i Väst och Göteborgs universitet. Utvärderingen fokuserade på hur programmet införts och upplevts av personal och föräldrar, samt vilka resultat och möjliga effekter det haft på kort och längre sikt. Även socialtjänstens roll i programmet belystes. Resultaten visade att hembesöken införts med hög grad av trohet till den ursprungliga modellen, att det tvärprofessionella arbetssättet uppskattades av personalen och att föräldrarna var mycket nöjda med insatsen. Upplevd föräldraförmåga ökade över tid och jämfört med familjer som inte tagit del av hembesöken hade fler barn ammats vid fyra månaders ålder, fått rotavirusvaccin och fler mödrar hade screenats för postpartumdepression. I en mindre uppföljning på längre sikt framkom också positiva tendenser för barnens språkutveckling och föräldrarnas upplevda förmåga.
Se filmen om programmet Utökade hembesök och detta forskningsprojekt
Vad avser det aktuella forskningsprojektet undersöka?
Tidigare studier visar på positiva effekter och upplevelser av det utökade hembesöksprogrammet på kort sikt men det saknas kunskap om vilka utfall och betydelser satsningen har på längre sikt. Dessutom saknas hälsoekonomiska analyser av programmet. I det aktuella projektet kommer barn och föräldrar som fått Utökade hembesök under åren 2019–2024 att följas upp fram till att barnen är fem år gamla. De övergripande frågeställningarna i projektet är:
- Vilken långsiktig betydelse har programmet för föräldrars tillit till hälso- och sjukvård och andra samhällsaktörer samt för deras upplevda föräldraförmåga?
- Vilka är de långsiktiga utfallen och betydelserna för barns hälsa och utveckling?
- Vilka är kostnadskonsekvenserna av programmet i förhållande till viktiga utfall?
Hur genomförs studien?
Studien genomförs under perioden 2024–2028 och består av fyra delstudier med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den första delstudien är en enkätundersökning med föräldrar till barn i åldrarna 2,5 och 5 år, från både familjer som deltagit i Utökade hembesök och en kontrollgrupp som enbart följt barnhälsovårdens ordinarie program. Fokus ligger på föräldrars hälsa, upplevd föräldraförmåga, socialt stöd, tillit till samhällsaktörer samt uppfattningar om barnets utveckling. Den andra delstudien omfattar journalgranskning med fokus på barnens hälsa och utveckling från födseln till fem års ålder, där data jämförs mellan barn som fått Utökade hembesök och barn som följt det ordinarie programmet. I den tredje delstudien görs en hälsoekonomisk analys baserat på resultat från de två första delstudierna. Den fjärde delstudien bygger på semistrukturerade intervjuer med föräldrar samt fokusgrupper med personal, med syftet att fördjupa förståelsen av programmets långsiktiga betydelser och erfarenheter.
Studien genomförs i nära samverkan med barnhälsovård och socialtjänst, och med en samskapande ansats där såväl professionella som deltagande familjer medverkar i forskningsprocessens olika faser, med ambitionen att skapa en inkluderande och välinformerad studie.
Vad hoppas vi uppnå?
Detta forskningsprojekt är det första i Sverige att undersöka långtidsutfall från ett hembesöksprogram. Vår forskning syftar till att ta fram viktig kunskap om tidigt upptäckta effekter av hälsofrämjande och förebyggande insatser kvarstår över tid. Vår forskningsdesign möjliggör även studier av språklig och socioemotionell utveckling, aspekter som är möjliga att undersöka först på längre sikt. Dessutom kommer våra hälsoekonomiska analyser att bidra med viktig information till beslut om fortsatt implementering av hembesöksprogrammet på såväl lokal som nationell nivå. Genom att samla in och analysera data med olika metoder och från olika perspektiv – barn, föräldrar och personal – strävar projektet efter att generera pålitliga och användbara insikter om Utökade hembesök och liknande satsningar. Dessa insikter kan sedan användas för att informera politik och praxis, vilket i sin tur kan leda till förbättringar i hälsa och livsvillkor för de familjer som berörs av programmet.
Projektledning
Göteborgs universitet: Elin Alfredsson
FoU i Väst Göteborgsregionen: Jeanette Olsson, Lisbeth Lindahl
Central Barnhälsovård, Västra Götalandsregionen: Ann Jansson
