Ny mussla hittad på Saltö – spridd längs Bohuskusten
En ny art av mussla i Sverige upptäcktes tidigare i år på Saltö strax utanför Strömstad. Youk Greeve, marinbiolog, hittade den när han letade musselskal på stranden. Nu visar forskningen att japansk venusmussla, som är det svenska namnet, redan spridit sig längs Bohusläns kust.
Det var i februari, strax efter att en vinterstorm dragit fram över norra Bohuslän, som Youk Greeve, då doktorand vid Institutionen för marina vetenskaper, letade skal längs en av Saltös stränder strax utanför Strömstad.
– Jag behövde något att ha på omslaget till min avhandling och efter en storm brukar det finnas massor av fina skal som blåst upp på stranden, berättar han.
Lätt att förväxla med hjärtmussla
Då upptäckte Youk Greeve en mussla som han tidigare inte sett.
– Det är inte så lätt att skilja den från till exempel hjärtmusslan, som är vanlig här. Man behöver ha lite träning, säger forskaren, vars avhandling handlade om just musslor och ostron längs den svenska västkusten.
Det tog ungefär en dags arbete, men sedan var Youk Greeve säker på sin sak; den levande musslan han hittat var av arten Ruditapes philippinarum, en mussla som tidigare inte rapporterats in i Sverige. Enligt SLU:s artdatabank är det svenska namnet japansk venusmussla.
– Jag fick det också bekräftat från andra, att det var just den musslan.
Arten har tidigare inte upptäckts i Sverige, och närmaste rapporterade förekomsterna är längs Vadehavets kust, i norra Nederländerna och Tyskland. Ursprungligen kommer den från Asien där den är vanlig i maträtter i bland annat Korea, Japan och Kina.
Till Europa kom den japanska venusmusslan på 70-talet, där den planterades in och sedan spred sig naturligt. Även här skördas den kommersiellt, från Medelhavet upp till Storbritanniens kuster.
Hittad i Bohuslän och i Norge
– Det var egentligen bara en tidsfråga innan den skulle hitta hit till Sverige också, säger Youk Greeve som har skrivit en vetenskaplig artikel om sin upptäckt och det arbete han gjort med musslan efter den där stormen i februari.
– Nu har vi hittat den från Fiskebäckskil i söder till Sandefjord på andra sidan Oslofjorden. Totalt har jag hittat 100 levande exemplar, säger Youk som i sin forskning utgår från Tjärnö marina laboratorium.
Exakt hur den kommit till Sverige vet inte forskarna. Den starkaste teorin är att larver har kommit över till Sverige från Danmarks västkust, även om det ännu inte finns några rapporterade observationer av den japanska venusmusslan därifrån. Än.
– Även det är troligen mest en tidsfråga. Den är ju inte synlig på samma sätt som till exempel stillahavsostron utan den här gräver ner sig i bottensedimentet. Och den är väldigt lätt att förväxla med inhemska arter, säger Youk Greeve.
Nya musslan inte helt ny
Hur den japanska venusmusslan, som fick sitt svenska namn så sent som 2014, kommer att påverka inhemska arter är svårt att säga. Återigen gör Youk Greeve en jämförelse med stillahavsostronen, som sedan det först upptäcktes i Sverige för snart 20 år nu är väldigt vanligt längs västkusten.
– Vi kan i dagsläget inte säga att de ostronen har varit ett problem för andra arter. Visst finns det en teoretisk möjlighet att den här nya musslan kan ställa till det, till exempel genom att sprida parasiter som kan vara skadliga för de inhemska arterna. Men än vet vi inte.
Vad händer nu?
– Vi kommer att fortsätta arbeta med musslan och försöka ta reda på hur långt den har spridit sig och även hur den kom hit. Vi har hittat både små och stora individer i olika åldrar vilket tyder på att det faktiskt funnits här ett tag, även om ingen har upptäckt den tidigare, säger Youk Greeve.
Text: Mikael Andersson
- Ursprungligen från Indo-Stillahavsregionen, men har introducerats globalt och finns nu i kustnära ekosystem i Europa, Nordamerika och andra delar av världen.
- Ruditapes philippinarum är en av de viktigaste kommersiella arterna av musslor och ostron.
- Trivs i grunt vatten med sandig, lerig eller grusig botten, ofta i tidvattenzoner, flodmynningar och ibland under is.
- Blir könsmogen inom ett år, och en enda hona kan producera upp till 2,4 miljoner ägg, särskilt i varmare klimat.
- Vanligt förekommande i östasiatisk matlagning, särskilt i soppor, nudelrätter och skaldjursgrytor, uppskattad för sin söta, salta smak och mjuka konsistens.
- Fick sitt svenska namn 2014.