Miljoner föreslås till databas om förbjuden litteratur
Göteborgs universitet kan få nationellt ansvar för en unik databas om förbjuden och censurerad litteratur, enligt ett nytt förslag från Kungliga biblioteket.
2025 gav regeringen Kungliga biblioteket i uppdrag att utreda hur litteratur som är eller har varit förbjuden eller censurerad kan bli tillgänglig för forskningen. Nu har de tagit fram en rapport om hur Sverige kan bli en internationell nod för information om förbjuden och censurerad litteratur, med hänvisning till Sveriges starka demokratiska institutioner och arbete för yttrandefrihet.
Samtidigt föreslås ett basanslag på 10–15 miljoner kronor för att vidareutveckla och långsiktigt säkra DIDOC – The Dawit Isaak Database of Censorship. Där en stor del av ansvaret kan komma att placeras vid Göteborgs universitet.
DIDOC har under de senaste tre åren byggts upp som en internationell resurs för information om litteratur som förbjudits, censurerats eller på andra sätt begränsats världen över. Projektet är ett samarbete mellan GRIDH – Göteborgs infrastruktur för digital humaniora vid Göteborgs universitet, Dawit Isaak-biblioteket i Malmö, Svenska PEN och Lunds universitet.
– Just nu känner jag mig mest väldigt glad att KB så tydligt ser DIDOC som en väldigt viktig och bra resurs. Sen får vi såklart se vad Regeringen säger. Men att få fortsätta att utveckla databasen, speciellt med ordentliga medel, känns som ett både roligt och viktigt arbete, något att vara stolt över, säger Siska Humlesjö, bibliotekarie och forskningsingenjör vid GRIDH – Göteborgs infrastruktur för digital humaiora.
Hon har varit involverad i arbetet med databasen sedan det inleddes 2023 när Dawit Isaak-biblioteket kontaktade GRIDH för att få veta mer om hur forskningsinfrastrukturen arbetat med databasen Queerlit, ett tidigare projekt som samlar queer litteratur.
– Vi på GRIDH sa direkt att det här var något vi ville hjälpa till med och erbjöd oss att skapa en databas tillsammans, säger Siska Humlesjö.
Tillsammans med kollegorna Julia Beck och Kristin Åkerlund, har hon utvecklat datamodellen för DIDOC. Databasen är tänkt att fungera både som ett stöd för forskning och som en resurs för bibliotek, organisationer och allmänhet som vill förstå hur censur påverkar litteratur och yttrandefrihet globalt.
Textbearbetning: Hanna Erlingson
Läs hela rapporten här (PDF)