Kan filosofi lindra dödsrädsla? Tankar om dödsmedvetande och filosofins tröst
Finns det skäl att tro att våra liv skulle bli bättre om vi blev mer medvetna om vår egen död? Hur tänker du själv? Filosofen Bengt Brülde hjälper oss att reda i begreppen.
Oavsett vem vi är så måste vi alla tänka på döden i något skede av livet. Men bör vi vara medvetna om vår egen död? En sådan fråga rymmer många underfrågor. Är det rimligt och naturligt att frukta döden, eller är det bättre att acceptera den? Hur kan vi så fall nå en ökad acceptans? Kan filosofin vara till hjälp?
För några år sedan skrev filosofiprofessor Bengt Brülde Lev hela livet, en bok om åldrande med fokus på dem som passerat 50-årsstrecket och särskilt på hur vi gör livet meningsfullt när arbetsdagarna är förbi. I bokens avslutande del tar han upp döden ur ett filosofiskt perspektiv.
Antika filosofer som Epikuros och den romerske Lucretius ansåg att vi aldrig kommer i kontakt med döden – där döden finns, finns inte vi och där vi finns, finns inte döden – och att den därför inte kan skada oss. Att bli berövad sitt liv är inte som att förlora sina ägodelar eller sitt goda rykte, för i dessa fall finns det ju en existerande person som har blivit berövad något, men om döden är slutet på personen så finns det inte längre någon där som kan sägas ha blivit berövad sitt liv eller sin framtid.
Många nutida filosofer är starkt emot dessa argument och menar att döden alltid är dålig för människan.
Att förbereda sig
Hur vi kan förbereda oss för vår egen död är en annan aspekt.
– Det finns ett antal praktiska saker vi behöver göra eller tänka igenom för att vi ska vara ”redo för avfärd”, som att skriva vårt testamente och se till att våra affärer är i ordning. Men vad behöver vi göra och för vems skull? Vissa förberedelser är fullt möjliga att göra i god tid – medan döden fortfarande är en ganska osannolik möjlighet – som att skriva sitt testamente, skaffa efterlevandeskydd på sin tjänstepension och börja döstäda, skriver Bengt Brülde i sin bok.
– Att börja ta farväl av sina nära och kära är knappast på sin plats då, men det är rimligt att se till att det inte finns en massa oavslutade saker och konflikter som skaver. Om man har förberett sig på dessa sätt kan man sägas vara redo för avfärd i en praktisk mening, men det innebär inte att man välkomnar döden: man kan fortfarande ha en stark livslust kvar, förklarar han.
– Men jag tycker att det är viktigt att vi är redo i en starkare mening än så, nämligen att vi har förberett oss på ett genomtänkt och moraliskt försvarbart sätt. Testamentet är ett bra exempel.
Som läsare får du också en mängd intressant fakta mellan de mer djuplodande resonemangen. Exempelvis: att medvetenheten om att man själv kommer att dö verkar öka med stigande ålder, medan rädslan för att dö är mindre utbredd bland äldre än bland yngre. Rädslan för döden verkar även vara större hos män än hos kvinnor. Äldre människor tänker emellertid förvånansvärt lite på döden.
Har dina reflektioner över ditt eget åldrande ändrats på de sex år som gått sedan du skrev boken Lev hela livet?
– Faktiskt inte. Det hände lite saker med mig när mina föräldrar dog (båda efter att boken var färdigskriven) men det är historia nu. Jag har förstås kommit närmare pensioneringen men jag är inte där ännu, men förberedd, och rent fysiskt är jag i nästan lika god form som för tio år sedan, säger Bengt Brülde.
Världsordning ger ångest
Många upplever att världens framtid och vår egen svajar allt mer på grund av all världspolitisk osäkerhet som förmedlas i nyheterna; många pågående krig, Kinas maktplaner och USA:s tvära svängningar bidrar till en känsla av att vi står inför en samhällelig brytningstid.
Vilka filosofiska råd har du till den som känner en ökad osäkerhet och rentav dödsångest på grund av alla snabba förändringar?
– Oj vilken svår fråga. Jag skulle nog rekommendera att man tar del av de livsfilosofiska traditioner som har uppkommit som en respons på osäkerhet och instabilitet, som stoicismen. Intressant nog har denna tradition fått en renässans på sistone. Att prova på buddhism och buddhistisk meditation är ett annat råd, men kanske inte så filosofiskt.
Aktiv reflektion
Pratar du med dig själv om meningen med livet? För dig som gillar dessa frågeställningar finns mycket att hämta på de 400 sidorna. I boken uppmanar Bengt Brülde till aktiv reflektion, att var och en ska ta ansvar för sitt eget liv. Han blandar praktiska råd med filosofiska argument. Det är Bengt Brüldes signum skulle jag vilja påstå. I alla böcker väver han sin text av trådar som utgör såväl personliga reflektioner som slutsatser av vetenskapliga studier och exempel från filosofer genom tiderna.
Text och foto: Monica Havström
