Andrea, 38, hjälper forskarna att förstå hur kvinnors hälsa förändras

Studiens officiella namn är "Populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg", men brukar oftast bara kallas Kvinnostudien. Den inleddes 1968 och har sedan dess gett viktig kunskap om hur kvinnors hälsa förändras över tid. 

– Det är häftigt att få vara med i en så lång rad av kvinnor ända sedan 1960-talet. Jag är imponerad över att studien har pågått så länge, säger Andrea Wingårdh, 38 år.

Hon hade aldrig hört talas om Kvinnostudien när brevet med inbjudan kom. Men att tacka ja kändes självklart. Andrea brukar ställa upp när hon blir tillfrågad om att delta i undersökningar, till exempel från Statistiska centralbyrån.

– Jag tycker att det är viktigt att bidra. Det känns nästan som en skyldighet när man får möjligheten, och samtidigt lite som en ära att bli utvald.

Flera timmar för forskningen

Vid Mölndals sjukhus har forskarna byggt upp en särskild mottagning för den nya undersökningsomgången av Kvinnostudien.

När vi träffar Andrea har hon redan lämnat blodprover, fått blodtrycket kontrollerat och genomgått EKG. Hennes längd och vikt har också mätts. Under besöket undersöks även lungfunktionen. Läkaren gör en hälsoundersökning, där bland annat sköldkörteln kontrolleras, och tandläkaren undersöker tänder och munslemhinnor.

– Det är en bonus att jag samtidigt får en uppdatering om min egen hälsa, säger Andrea.

Besöket på mottagningen tar flera timmar. Deltagarna besvarar också omfattande frågeformulär om sin hälsa och sina levnadsvanor, som kan ta uppemot två timmar att fylla i.

I år besvaras frågeformulären digitalt för första gången. Det är ett stort steg från studiens början 1968. Det äldre forskningsmaterialet finns fortfarande bevarat – omkring 100 hyllmeter handlingar vid Hälsovetenskapligt centrum, Göteborgs universitet.

De flesta frågorna har funnits med sedan studien startade 1968, vilket gör det möjligt att följa hur levnadsvanor och hälsa har förändrats över tid. Det handlar bland annat om alkohol, snus, rökning, stress, fysisk aktivitet, arbete, fritid, läkemedel och olika sjukdomar. Vissa formuleringar, exempelvis om hemmafruar och rökvanor, kan i dag kännas lite ålderdomliga, men frågeformuläret har också anpassats efter förändringar i samhället. Ett särskilt formulär handlar om personlighet och hur man brukar tänka, känna och agera.

Päron till äpple

Den långa uppföljningen gör att forskarna kan jämföra kvinnor i samma ålder, men från olika generationer. På så sätt går det att se hur både hälsa och levnadsvanor har förändrats.

– Vi har kunnat se att mycket har förbättrats. Blodtrycket och blodfetterna har blivit bättre och den fysiska aktiviteten har ökat. Samtidigt har den upplevda stressen ökat, säger Dominique Hange, som leder Kvinnostudien.

Även kvinnornas kroppsform har förändrats över tid.

– Lite förenklat kan man säga att kvinnor har gått från päronform till äppelform. Fettet samlas i större utsträckning kring magen, vilket är förknippat med ökade hälsorisker, berättar forskningsadministratören Lilian Weman. 

Viktig kunskap om klimakteriet

Klimakteriet har varit ett viktigt forskningsområde ända sedan studien startade. Ett av de tidiga resultaten var att kvinnor generellt verkade må ganska bra under den här perioden i livet.

– Det är viktigt att komma ihåg att klimakteriet inte är en sjukdom. Många kvinnor mår bra, även om andra har besvär som kan påverka vardagen mycket. Vi behöver förstå både vad som ökar risken för ohälsa och vad som gör att kvinnor fortsätter att må bra, säger Dominique Hange.

I dag har forskarna också nya frågor att ta hänsyn till. Hormonspiraler och andra hormonella behandlingar kan påverka eller helt stoppa menstruationerna. Därför har det blivit svårare att avgöra när en kvinna går in i klimakteriet enbart utifrån menstruationsmönstret.

För Andrea känns det bra att vara en del av en studie som redan har bidragit med så mycket kunskap. Att hon själv får en hälsokontroll är en bonus, men det viktigaste är möjligheten att bidra till forskning som kan hjälpa andra.

– Det känns fint att kunna bidra till något som kan vara till nytta för andra. Och att få vara en del av en studie som pågått så länge är verkligen speciellt.