Mellan klimatförnekelse och klimaträttvisa - att undervisa i konfliktfyllda frågor

Kursen ges som fristående kurs.

För tillträde till kursen krävs minst 30 högskolepoäng i ett samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt eller utbildningsvetenskapligt ämne, eller motsvarande.

Klimatfrågan berör och förändrar alla delar av samhället. Såväl klimatomställning som klimatanpassning ger upphov till konflikter kring exempelvis vetenskap, politik, rättvisa, jämställdhet och identitet. Den här kursen ger kunskap om de konflikter som klimatomställningen ger upphov till och det motstånd som klimatpolitik genererar.

Kursen riktar sig till yrkesverksamma lärare, skolledare och andra pedagogiska professioner inom utbildningssektorn. Syftet är att få en förståelse och verktyg att hantera konflikter kopplat till klimatfrågan och klimatomställningen i undervisning och pedagogisk verksamhet. Med utgångspunkt i utbildningens demokratiska uppdrag fokuserar kursen på hur pedagogiska professioner kan arbeta med komplexa och kontroversiella frågor med särskilt fokus på klimat och hållbar utveckling. Kursen har en praktiknära utformning där studenterna, med utgångspunkt i sina egna verksamheter, analyserar och bearbetar autentiska pedagogiska situationer genom kollegialt lärande och reflektion.

Kursens tre teman:

Klimatfrågan som samhälls- och utbildningsutmaning

Behandlar centrala perspektiv på klimatförändringar, klimatomställning och klimatrelaterade samhällskonflikter, med särskilt fokus på frågor om kunskapsanspråk och makt. Studenterna lär sig om hur kunskapen om klimatfrågan har vuxit fram historiskt. Sedan diskuteras hur kunskapen har förnekats, motarbetats och politiserats av olika typer av aktörer, hur ideologi och identitet påverkar konflikter kring klimatomställningen, samt hur politiska och ekonomiska strukturer påverkar klimaträttvisa. Vidare diskuteras skolans verksamhet och utbildningens roll vad gäller klimatomställning och stora samhällsfrågor.

Pedagogiska metoder och professionellt ledarskap

Temat behandlar pedagogiska och didaktiska strategier för arbete med kontroversiella och konfliktfyllda frågor, så som klimat- och omställningsfrågor. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur undervisning kan ramas in genom värdegrundsperspektiv, till exempel inom integrativ didaktik. Inom temat utforskas upplevelsebaserade och dramapedagogiska arbetsformer såsom forumspel, rollspel, gestaltande metoder och värderingsövningar som exempel på arbetssätt som kan främja reflektion, perspektivtagande, dialog och kritiskt tänkande i arbete med klimat- och hållbarhetsfrågor.

Praktiknära tillämpning och reflektion

I temat planerar och analyserar deltagarna en praktiknära pedagogisk eller ledarskapsrelaterad insats. Temat syftar till att integrera kursens teoretiska perspektiv och pedagogiska metoder genom reflektion över den egna professionella praktiken i frågor som rör klimat och omställning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för vanligt förekommande argument och konfliktlinjer kring klimatomställningen utifrån relevanta perspektiv,
• redogöra för hur klimat- och omställningsfrågor kan skapa pedagogiska utmaningar i olika utbildningssammanhang.

Färdighet och förmåga

• formulera och motivera pedagogiska strategier och arbetssätt för undervisning och pedagogisk verksamhet kopplad till klimat- och omställningsfrågor,
• självständigt planera och analysera en praktiknära pedagogisk eller ledarskapsrelaterad insats.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera kunskapsanspråk kopplade till klimatomställningen,
• kritiskt granska olika typer av källor och argument i relation till klimat- och hållbarhetsfrågor,
• reflektera över professionellt omdöme och pedagogiskt ansvar i arbete med klimat- och omställningsfrågor.

Undervisning sker via föreläsningar, seminarier och workshops. Mellan de lärarledda momenten arbetar deltagarna i grupp samt med enskilda studier.

Undervisningsspråk: Svenska.
Undervisningsinslag på engelska kan förekomma.

Kursen examineras genom en muntlig examinationsuppgift och en examinationsuppgift som redovisas både muntligt och skriftligt. Komplettering av examinerad studentprestation kan komma att medges.

Utöver examinationerna är en del av undervisningen obligatorisk. Frånvaro vid obligatoriskt moment kan komma att ersättas med alternativ uppgift.

Restriktioner angående användandet av generativ AI anges på lärplattform eller motsvarande. Student är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag som exempelvis inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På seminarier, workshops och vid muntlig examination tillämpas Godkänd (G) och Underkänd (U). På den skriftliga examinationsuppgiften tillämpas betygsgraderna Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För kursbetyget Godkänd (G) ska studenten ha uppnått betyget Godkänd (G) på samtliga examinerande moment. För kursbetyget Väl godkänd (VG) ska studenten dessutom ha uppnått betyget Väl Godkänd (VG) på den skriftliga examinationsuppgiften.

Kursansvarig säkerställer att studenterna bereds möjlighet att göra en skriftlig kursvärdering i anonymiserad form under kursens gång eller i slutet av kursen. I möjligaste mån ska studenterna också beredas möjlighet till muntlig kursvärdering. En sammanfattning av resultatet, och eventuella förslag på förändringar, skall tillgängliggöras för studenterna och behandlas i samband med kursintroduktionen vid efterföljande kurstillfälle.

På kursen används olika former av digital kommunikation mellan lärare och student, samt mellan studenter. Därför krävs tillgång till dator med internetuppkoppling samt webkamera och mikrofon/högtalare.