Bild
T2-viktad MR-bild av livmoder med endometriecancer, tumören markerad med grönt.
Länkstig

Magnus Palmér: Så kan bilddiagnostik förbättra utredning av livmodertumörer

Publicerad

Bilddiagnostik är viktig för att bedöma tumörer i livmodern inför behandling. Magnus Palmér har utvärderat och jämfört magnetkamera (MR) och ultraljud, samt undersökt vad avancerade MR-tekniker kan tillföra till diagnostiken.

Bild
Magnus Palmér, röntgenläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Foto: Sigrid Palmér

MAGNUS PALMÉR
Disputation: 27 november 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Multiparametric MRI of uterine tumours
Ämnesområde: Radiologi och bildbehandling
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Tumörer i livmoderkroppen är vanliga och kan vara både godartade, som myom, och elakartade, som endometriecancer och sarkom. För att välja rätt behandling behöver läkarna så mycket information som möjligt om tumörerna.

– Bilddiagnostik spelar en viktig roll i utredningen. Vår forskning har syftat till att både utvärdera och utveckla metoderna, säger Magnus Palmér, röntgenläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Ultraljud som förstahandsmetod

En del av avhandlingen jämför gynekologiskt ultraljud med MR vid endometriecancer, det vill säga cancer i livmoderslemhinnan.

– MR var något bättre än ultraljud för att bedöma hur utbredd cancern var lokalt, men ultraljud var tillräckligt bra som förstahandsmetod.

Forskarna undersökte också hur väl MR kunnat skilja på myom och sarkom när diagnosen är osäker.

– Vi såg att MR var en bra andrahandsmetod för att skilja mellan myom och sarkom i kliniskt svåra fall.

Figur från avhandlingen: Ultraljudsbild (a) och MR-bilder (b-d) av endometriecancer som växter djupt in i livmoderns muskellager (vita pilar).

Avancerad MR ger mer information

I andra delarbeten undersöktes om avancerade MR-tekniker kan ge mer information om hur aggressiva tumörerna är och om eventuell spridning till lymfkörtlar.

– En avancerad MR-teknik visade viss potential att skilja mer aggressiva tumörer från mindre aggressiva.

Forskarna använde även ett järnbaserat spårämne som injicerades före MR-undersökningen.

– Då kunde vi lokalisera många lymfkörtlar med betydelse för prognosen redan före operationen, men inte avgöra om de var sjuka.

Figur från avhandlingen: MR-bilder av en lymfkörtel (vita pilar) före (a) och efter (b) injektion av ett järnoxidinnehållande spårämne.

Ny kunskap i ett föränderligt område

Vad har varit roligt med doktorandprojektet?
– Roligast har varit allt jag fått lära mig, från fördjupade kunskaper inom gynekologisk bilddiagnostik till hur det är att forska. Det är kunskaper jag har med mig både i mitt kliniska arbete och i framtida forskning, säger Magnus Palmér.

Och vad har varit utmanande?
– En utmaning har varit att utvecklingen har gått så fort att bilddiagnostikens roll i utredningen förändrats under projektets gång.

Text: Jakob Lundberg