Utformning av inne- och utemiljöer vid särskilda boenden
Kort beskrivning
Projektet undersöker hur utformningen av särskilda boenden, med fokus på inne- och utemiljöer samt möjligheter till naturkontakt och utevistelse, påverkar hälsa och välbefinnande hos äldre personer med demenssjukdom samt personalens arbetsmiljö. Studien genomförs vid två särskilda boenden i Karlskoga kommun och bygger på mixade metoder, bland annat gåturintervjuer, kartläggning av inne- och utemiljöer och analys av kommunens planeringsdokument. Projektet förväntas generera ny kunskap om hur olika miljöer stödjer eller hindrar naturkontakt och utevistelse samt hur detta relaterar till hälsa och välbefinnande. Genom att kombinera data från de olika metoderna utvecklas evidensbaserade rekommendationer för planering och utformning av särskilda boenden. Slutprodukten består av uppdaterade strategiska planeringsdokument.
Projektets fullständiga titel: Utformning av särskilda boenden – Från upplevd miljö till evidensbaserade rekommendationer till stöd för äldre personer med demenssjukdom och personalens naturkontakt och utevistelse för hälsa och välbefinnande
Bakgrund
Projektet har initierats utifrån ett konkret behov i Karlskoga kommunen som i samband med planering av ett nytt särskilt boende efterfrågade kunskap från forskargruppen om hur inne- och utemiljöer bör utformas för att främja naturkontakt och utevistelse som stöd till hälsa och välbefinnande hos äldre personer med demenssjukdom och personal. Projektidén är därmed behovsdriven från en svensk kommun som vill utveckla de strategiska planeringsdokumenten för särskilda boenden med hälsofrämjande aspekter.
Syfte
Syftet med forskningsprojekt är att undersöka hur utformningen av särskilda boenden, med fokus på inne- och utemiljöer samt tillgång till naturkontakt och utevistelse, påverkar hälsa och välbefinnande hos äldre personer med demenssjukdom samt personalens arbetsmiljö.
Mål
Målet är att utveckla evidensbaserade rekommendationer som säkerställer tillgång till naturkontakt och utevistelse i särskilda boenden som ett led i att främja hälsa och välbefinnande. Dessa rekommendationer ska integreras i Karlskoga kommuns strategiska planeringsdokument och kunna tillämpas vid nybyggnation, ombyggnation eller renovering av särskilda boenden. På ett mer övergripande plan är målet att Karlskoga kommuns arbetssätt ska kunna fungera som en modell och inspirationskälla för landets övriga 289 kommuner i arbetet med att kvalitetssäkra miljöer vid särskilda boenden.
Teoretiskt perspektiv
Forskningsprojektet tar sin teoretiska utgångspunkt i principmodellen Fyra zoner av kontakt med utemiljö. Modellen beskriver olika zoner i kontakt med utemiljö, samtliga med potentiella hälsofrämjande effekter. Den tar även hänsyn till personers kroppspositioner och kognitiva förutsättningar samt inkluderar personalens perspektiv (figur 1).
Genom att tillämpa zonmodellen säkerställs att alla zoner finns tillgängliga vid särskilda boenden, vilket skapar gynnsamma förutsättningar för naturkontakt, utevistelse och därmed hälsa och välbefinnande. Utöver detta är tillgången till grönska en avgörande aspekt för att skapa hälsofrämjande utemiljöer. Ett värdefullt verktyg är den så kallade 3-30-300-regeln, där "3" innebär att minst tre träd är synliga från varje fönster, "30" står för att minst 30 procent av kvarteret har trädkronetäckning och "300" innebär att avståndet till närmaste park eller grönområde inte överstiger 300 meter. I figur 2 presenteras en särskilt boende-planeringsregeln för utemiljöer, som är en modell där zonmodellen kombinerats med 3-30-300-regeln.
Metod
Metodansatsen för forskningsprojektet är mixade metoder, bland annat gåturintervjuer, kartläggning av inne- och utemiljöer och analys av kommunens planeringsdokument. Projektet inkluderar äldre personer med demenssjukdom och personal vid två särskilda boenden i Karlskoga kommun. Deltagarnas erfarenhetsbaserade kunskap om den fysiska miljöns påverkan på hälsa och välbefinnande är central.
Förväntat resultat
Projektet förväntas ge ökad kunskap om hur inne- och utemiljöer vid särskilda boenden stödjer eller hindrar naturkontakt och utevistelse relaterat till hälsa och välbefinnande för äldre personer med demenssjukdom och personal. Studien förväntas även leda till konkreta rekommendationer för planering och utformning av inne- och utemiljöer vid särskilda boenden.
Organisation
Studien ingår i forskningsprojektet OUT-FIT, som fokuserar på utemiljöer för hälsa och välbefinnande
Vårdmiljöforskning vid Göteborgs universitet.
