Ökad matfattigdom och matosäkerhet i Sverige gör att matutdelning växer fram som en verksamhet inom socialt arbete, främst inom civilsamhället. Professorn Marcus Herz forskar om ämnet. Han menar att att tiden som ägnas åt att stå i matkö istället för att aktivt få del av insatser med långsiktiga lösningar leder till en paradox.
Marcus Herz har forskat om matutdelning i Sverige och intervjuat människorna som vistas på platsen där mat delas ut. Det är till en kyrka som matkassar skänks av mataffärer och andra aktörer. Ett 80-tal hushåll tar emot matkassar en gång i veckan när matutdelningen är öppen.
Bild
Marcus Herz forskar om matfattigdom. Behovet av skänkt mat för att överleva har ökat i Sverige.
Foto: Louise Älgne
– Fokus för studien är på den tid som binds upp av att människor inte har mat för dagen och tvingas köa. Resultatet visar med tydlighet att människorna i kön inte är annat än just aktiva och att de med alla medel försöker att lösa sin situation, säger Marcus Herz, som är preofessor i socialt arbete.
Tiden binds upp av att stå i kö
I mötet med socialtjänst och andra välfärdsmyndigheter finns ofta en idé om att människor behöver ta eget ansvar, eller aktiveras på olika sätt, för att lösa sin situation. Exempelvis genom att söka arbete eller bostad.
Människorna i matkön som står helt utan hjälp, eller får mycket kortsiktig hjälp av socialtjänst och andra myndigheter, binder paradoxalt nog upp sin tid när de tvingas stå i kö för att lösa en akut situation.
Istället hade tiden behövt ägnas åt långsiktiga lösningar, enligt Marcus Herz.
– Tiden som spenderas i väntan på mat använder många dessutom för att lära sig svenska. Allt detta sammantaget gör att det faktiskt inte finns mycket tid över till annat.
Hans studie visar att personerna ägnar mycket tid åt att försöka förstå och parera myndighetsbeslut som fattas, komma i kontakt med myndigheter och följa de krav som ställs om att redogöra för aktiviteter som till exempel jobbsökande. Att försöka navigera på arbetsmarknad och bostadsmarknad upptar mycket tid.
Pandemin medförde ökat behov av skänkt mat
Kartläggningar som gjorts av frivilligorganisationer identifierar vilka som är de främsta mottagarna av mat i Sverige.
Personer som står i matkö är:
de med långvarigt bistånd
EU-medborgare i utsatthet
papperslösa flyktingar
människor som av olika skäl faller mellan stolarna hos myndigheter
ensamstående mödrar
äldre personer finns med i statistiken
Under pandemin visar forskning att fler barnfamiljer och personer utan arbete också fick ett ökat behov av att ta emot skänkt mat.
– Jag fortsätter att förvånas över omfattningen och hur många människor faktiskt är i behov av skänkt mat i Sverige för att klara sig, säger Marcus Herz.
Att socialarbetare i större utsträckning arbetar med att tillgodose människors dagliga behov av mat visar på ökad acceptans för utdelning av mat i välfärdsstaten Sverige, menar Marcus Herz.
– Här finns en utmaning för socialt arbete som i det viktiga akuta arbetet riskerar att reproducera sociala ojämlikheter, snarare än arbeta för social rättvisa och social förändring.
Text: Jenny Meyer
Om studien
Studien “Balancing the line — the relation between waiting and activity among people in need of food in Sweden”är en etnografisk studie där forskaren under en längre tid befunnit sig vid en matutdelning i Sverige och följt människorna i sin vardag.