Nyhetsgestaltningar av kollektivt handlande: Mediernas påverkan på allmänhetens stöd för miljö- och hälsopolitik
Kort beskrivning
Projektet undersöker hur nyhetsmedier påverkar människors uppfattningar och attityder till statliga åtgärder för att lösa storskaliga kollektiva handlingsproblem, som miljöskydd och folkhälsa. Genom att analysera hur olika journalistiska inramningar formar uppfattningar om ansvar och rättvisa, fyller projektet en viktig kunskapslucka om medieeffekter och stöd för statlig intervention. Studierna omfattar medieinnehållsanalyser, experiment och naturliga experiment i Sverige och bidrar till ökad förståelse för hur medier kan påverka kollektiv handling i mötet med stora samhällsutmaningar.
Forskningsfråga
Vi undersöker en fråga som är kritisk för dagens samhällen: hur medierapportering påverkar möjligheterna att lösa storskaliga kollektiva handlingsproblem inom områdena miljö och hälsa, såsom luftföroreningar eller antibiotikaresistens, där individer agerar kortsiktigt och i sitt egenintresse och därmed misslyckas med att skydda gemensamma resurser. Hanteringen av sådana storskaliga samhällsproblem kräver att en tredje aktör, oftast staten, på något sätt agerar. För att statliga åtgärder ska vara välfungerande, krävs allmänhetens stöd.
Vi har idag god kunskap om hur individers attityder till exempelvis skatter eller regleringar formas, där uppfattningar om (1) en frågas angelägenhet, (2) vem som tillskrivs ansvar, och (3) effektiviteten och rättvisan i olika lösningar, har betydelse. Vi saknar dock förståelse för vad som ligger bakom dessa uppfattningar.
Den luckan avser det här projektet att fylla, genom att använda medieforskning om så kallade gestaltningseffekter, där ett samhällsproblem kan gestaltas episodiskt, och då fokusera på ett enskilt fall, eller tematiskt, och då tala om problemet på en mer samhällelig nivå. Sådana gestaltningar har visat sig påverka individers förståelse för samhällsproblem och vilka typer av lösningar som är aktuella. Här spelar dock även individers grundläggande ideologiska värderingar roll, vilket också att studeras i projektet.
Metod
Tre unika datainsamlingar genomförs som en del av projektet: (1) innehållsanalyser av nyhetsbevakning, (2) och experiment där respondenter tar del av nyheter som gestaltas på olika sätt, samt (3) händelsedrivna naturliga experiment, där vi kan studera nyhetshändelser med osäker utgång (såsom exempelvis internationella klimatmöten).
Projektet bidrar därmed till både medieforskningen och forskningen om attityder till statlig intervention för att lösa storskaliga samhällsproblem – vilket är nödvändigt för att också i slutändan lösa sådana problem.
Projektmedlemmar
Niklas Harring, docent, Statsvetenskapliga institutionen. Projektledare.
Adam Shehata, professor, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG). Biträdande projektledare.
