Linda Svensson: Personliga faktorer styr beslutet om testning för prostatacancer

Bild

LINDA SVENSSON
Disputation: 5 december 2025 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Prostate cancer screening – Attendance and psychological consequences
Ämnesområde: Urologi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen bland män i Sverige. Eftersom sjukdomen ofta utvecklas långsamt har allmän screening länge varit omdiskuterad. Sedan 2020 erbjuds istället organiserad prostatacancertestning, där män får neutral information om för- och nackdelar och själva avgör om de vill testa sig.

Män i allmänhet positiva till testning

Män i Linda Svenssons studier var i allmänhet positiva till organiserad prostatacancertestning, och de flesta upplevde informationen om för- och nackdelar med testning som tydlig. Men många hade svårt att värdera mer komplexa begrepp som överdiagnostik och falskt positiva resultat.

– Beslutet om att testa sitt PSA eller att avstå avgjordes inte främst av informationen i brevet, utan av personliga faktorer, som oro för att missa en cancerdiagnos, rädsla för fysisk undersökning och förlorad maskulinitet, socialt stöd, tidigare erfarenheter av vården och den egna magkänslan, säger Linda Svensson, specialistsjuksköterska i onkologi i verksamhetsområdet Urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Låg oro men behov av riktat stöd

Screeningprocessen upplevdes överlag som hanterbar, och de flesta rapporterade bara milda psykiska reaktioner.

– Bara en liten andel uppgav måttlig till svår ångest. Resultaten stödjer att organiserad testning accepteras väl, men de visar också att vissa män behöver extra stöd under utredningen, säger Linda Svensson.

Män som genomgick den första screeningomgången, där den kliniska utredningen inte visade tecken på prostatacancer, bjöds in på nytt. Deltagandet var generellt högt, något högre bland män med PSA-nivåer över gränsvärdet, och på ungefär samma nivå oavsett hur omfattande vävnadsprovtagning de hade genomgått vid det första tillfället.

Det behövs tydligare vägledning

Många deltagare efterlyste tydligare stöd från myndigheter och vården i beslutsprocessen.

– Det finns en stark tilltro till att tidig upptäckt är bra, men också en osäkerhet kring riskerna med överdiagnostik. Därför behöver informationen bli ännu mer begriplig och vägledande.

Vad har varit roligast med doktorandprojektet?
– Det bästa har varit att få kombinera forskningen med mina kliniska möten med män i Göteborg-2-studien. Det har fördjupat min förståelse för hur de resonerar och reagerar. Och jag har haft förmånen att ingå i en helt outstanding forskargrupp.

Och utmaningarna?
– De har varit många men nu när jag kommit till denna tidpunkt så har de bleknat. Det svåraste för mig var i början av forskarutbildningen, att hitta min nya roll när jag förut varit så kliniskt etablerad i slutenvården.

Text: Jakob Lundberg