Disputerad: Grattis Martin Westlund!
Idag disputerade Martin Westlund vid Juridiska institutionen med sin avhandling på temat maktdelning och migration i EU med titeln: The Role of the Judicial Branch in EU Migration Law.
Avhandlingen visar hur EU-domstolen ofta intar en försiktig roll i migrationsfrågor. Genom att undvika konflikt med de politiska institutionerna bidrar den till stabila relationer, men riskerar samtidigt att försvaga maktbalansen och därmed försvåra både ansvarsutkrävande och rättighetsskydd.
Maktbalans och rättighetsskydd i fokus
Avhandlingen handlar om EU-domstolens roll i migrationsrätten och hur den påverkar maktdelningen mellan EU:s olika aktörer.
– Jag ville undersöka hur domstolen agerar när migrationspolitiken blir en arena för spänningar mellan mänskliga rättigheter och politiska intressen. Frågorna jag ställde var: hur kan maktdelningsprincipen användas som en måttstock för att analysera relationerna mellan EU:s institutioner? Hur positionerar sig EU-domstolen i förhållande till andra aktörer på EU- och nationell nivå? Och vilka konsekvenser får domstolens agerande för skyddet av mänskliga rättigheter och demokrati? berättar Martin.
När politiken prövar EU:s demokratiska system
Utgångspunkten är att EU:s demokrati blir starkare när de olika institutionerna kontrollerar varandra och tillför olika perspektiv. Men i migrationsrätten sätts detta system ofta på prov. Politiska aktörer försöker ibland kringgå den vanliga beslutsprocessen för att snabbt kunna agera eller begränsa migrationen, till exempel genom att flytta delar av kontrollen till länder utanför EU. Då minskar både insynen och möjligheten till rättslig prövning.
Martin har analyserat både enskilda rättsfall och gjort en kvantitativ studie av EU-domstolens praxis mellan 2010 och 2020. Resultaten visar att domstolen ofta intar en försiktig hållning. Den undviker öppna konflikter med de politiska institutionerna och tolkar ofta rätten på ett sätt som ligger nära deras ståndpunkter. Det här kan bidra till stabila relationer mellan EU:s institutioner, men det innebär också att domstolen i viss mån accepterar en ordning där den verkställande makten, alltså regeringar och EU-kommissionen, får stort spelrum.
– Det som överraskade mig mest var hur konsekvent den försiktiga linjen är, även i situationer där rättsstatliga principer eller rättighetsskydd står på spel. Jag hade förväntat mig fler exempel på att domstolen markerade mot de politiska institutionerna. Samtidigt framträder en bild av en domstol som värnar samarbetet inom EU och försöker undvika att förvärra politiska konflikter.
Balansgång mellan samarbete och kontroll
Avhandlingen visar att maktdelning i EU inte bara handlar om tydliga gränser mellan institutionerna, utan också om hur de väljer att samarbeta eller utmana varandra. I migrationsrätten blir denna balans särskilt känslig, eftersom politiska beslut ofta får direkta konsekvenser för människors liv och rättigheter.
– Min förhoppning är att resultaten kan bidra till en djupare förståelse för hur domstolar påverkar demokratins kontrollmekanismer i EU.
Martin är uppvuxen i Årsunda utanför Sandviken och har studerat juridik i Uppsala. Efter examen arbetade han på Migrationsverket i Västerås innan han började doktorera i EU-rätt vid Göteborgs universitet. Efter disputationen planerar Martin att fortsätta forska och undervisa i juridik.