Abstract
Sedan 2017 har jag bedrivit ett forskningsprojekt om engelska lånords uttalsbeskrivningar i SAOL med två omgångar av finansiering från Svenska Akademien (se Aktürk-Drake under granskning, i tryck, 2026 och 2023). Projektet har inkluderat både segmentella och suprasegmentella strukturer men på det här seminariet kommer jag av tidsskäl bara att ta upp resultatet gällande vokaler, halvvokaler och konsonanter. Projektets syfte har varit att kartlägga hur uttalsbeskrivningarna för engelska lånord har förändrats över tid mellan SAOL:s upplaga 1923, den första som inkluderade uttalsbeskrivningar, och upplagan 2015, som var den senaste upplagan när projektet började. Under denna nästan sekellånga period har nämligen både engelskans ställning och allmänhetens engelskkunskaper genomgått stora förändringar i Sverige. Engelska har förvandlats från ett språk som fick lite uppmärksamhet till ett de facto andraspråk som behärskas av nästan alla i Sverige. Den övergripande teoretiska frågeställningen är hur denna allt intensivare kontakt med engelskan påverkat uttalet av engelska lånord, i synnerhet hos de segment som från början var främmande för svensktalande. Med andra ord, har lånordens uttal på svenska alltmer kommit att likna originaluttalet på engelska? Ytterligare viktiga aspekter som behandlas i projektet är om förändringen i stort sett varit linjär, med likande utslag på alla undersökta segment, eller om det istället funnits särskilda samhälleliga utvecklingar som lett till mer abrupta förändringar samt om vissa segment har varit mer benägna till förändring än andra. Jag kommer att diskutera 6 konsonanter (/z/, /ʒ/, /ʧ/, /ʤ/, /θ/, /ð/), en halvvokal (/w/) och 7 vokaler (/æ/, /ə/, /eɪ/, /aɪ/, /oɪ/, /əʊ/, /aʊ/). I analysen försöker jag förena insikter från kontaktlingvistik såsom kontaktintensitet och lånbarhet (Thomason 2001) och från andraspråksforskning som likhetens (Flege 1995) och den perceptuella saliensens roll i segmentens inlärning (Aktürk-Drake 2015). En fråga som jag gärna vill diskutera med er är i vilken utsträckning förändringarna i SAOL kan betraktas som rent deskriptiva, dvs återspeglar faktiska förändringar i allmänhetens uttal, snarare än som preskriptiva, dvs normativa interventioner från olika SAOL-redaktioner.
Referenser
Aktürk-Drake, M. (under granskning). How acquisition difficulty interacts with intensity of contact in segmental borrowing: The case of English loanwords in Swedish.
Aktürk-Drake, M. (i tryck). Pub och bacon: Läsuttal av vokalerna [ʌ] och [ə] i engelska importord ur ett diakront perspektiv. Svenska språkets historia 18.
Aktürk-Drake, M. (2026). Har engelska diftonger blivit en del av svenskans vokalsystem? Svenskans beskrivning 40, 85−101.
Aktürk-Drake, M. (2023). Hur blev engelskt /w/ ett marginellt fonem i standardsvenskan? Studier i svensk språkhistoria 16. Främmande inflytande på svenska språket, 49−60. Lundastudier i Nordisk Språkvetenskap A 84.
Aktürk-Drake, M. (2015). Phonological Adoption through Bilingual Borrowing – Comparing Elite Bilinguals and Heritage Bilinguals. Dissertations in Bilingualism No. 24. Stockholm University.
Flege, J. E. (1995). Second-language speech learning: theory, findings, and problems. In:
Strange, W. (ed.), Speech Perception and Linguistic Experience: Issues in Cross-language Research. York Press, Timonium, MD, 229–273.
Thomason, S. G. (2001). Language Contact: An Introduction. Washington, D.C.: Georgetown University Press.