USES - En undersökning av skillnader och likheter i engelsk språkfärdighet ur svenskt och europeiskt perspektiv
Kort beskrivning
I projektet USES genomfördes djupanalyser av data från en internationell studie av kunskaper i och attityder till engelska bland elever i grundskolans avgångsklasser i åtta europeiska länder – Assessment of English.
Variabiliteten i språkfärdighet och attityder analyserades utifrån såväl europeiska som svenska data och resultaten kunde även i viss utsträckning ställas i relation till en mindre likande studie genomförd 1996 i tre av de deltagande länderna Olika metoder, som sträckte sig från beskrivande statistiska ansatser till multivariata tekniker på flera nivåer och lingvistiska analyser delvis av kontrastivt slag, tillämpades för att behandla data utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa utgångspunkter.
Om projektet och dess syfte
Det finns få nyheter inom utbildningsområdet som röner så stor uppmärksamhet som jämförande studier mellan länder. Har våra svenska elever tillräckligt goda kunskaper? Hur står de sig i jämförelse med barn och ungdomar från andra länder? Ett antal undersökningar har genom åren gjorts av läsning, matematik och naturvetenskap, medan studier av främmande språk länge lyste med sin frånvaro.
USES-projektets övergripande syfte var en fördjupad analys av resultaten från en studie av engelska i slutet av den obligatoriska skolan i åtta europeiska länder (Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och, till viss del, Tyskland). Mer specifikt var forskningen inriktad på att undersöka, analysera och beskriva likheter och skillnader på individ-, skol- och landsnivå med fokus på inverkan av såväl skolundervisning som samhället utanför skolan.
I undersökningen, som genomfördes 2002, deltog ca 1 500 elever per land och deras lärare. Eleverna besvarade olika typer av provuppgifter och skattade samtidigt hur svåra uppgifterna var. Dessutom gjorde de en allmän bedömning av sina kunskaper i engelska och besvarade en omfattande enkät om bakgrund, fritidsvanor och åsikter om engelska som språk och som skolämne. Deras lärare besvarade en motsvarande enkät. Sammanlagt deltog närmare 12 000 ungdomar i 15–16-årsåldern och 561 lärare. Följaktligen fanns ett mycket stort och tämligen unikt material, som tidigare bara analyserats i mycket begränsad omfattning. Att det finns ytterst få internationella studier av engelska som främmande språk understryker ytterligare vikten av att projektet utnyttjade det befintliga materialet på bästa sätt.
Delstudiernas fokus
De olika delstudierna var inriktade mot tre nivåer (den individuella, den skolrelaterade och den samhälleliga) och hade främst följande fokus:
(a) skillnader och likheter i de svenska elevernas resultat och attityder, mot bakgrund av skolans kursplaner samt olika typer av individuell bakgrundsinformation,
(b) de svenska resultaten i relation till övriga deltagarländer – skillnader och likheter samt
(c) djupanalys av vad vissa undergrupper av elever presterar och ger uttryck för, bland annat i relation till modersmål, samt analys av de provuppgifter som användes i studien, bland annat ur ett flerspråkigt perspektiv.
Delstudierna genomfördes med olika metoder, allt från enkla statistiska beräkningar till avancerade multivariata ansatser och lingvistiska djupanalyser av det elever konkret svarat och skrivit. I arbetet deltog forskare från olika discipliner – pedagogik, ämnesdidaktik och engelska – alla med ett gemensamt intresse för lärande, undervisning och lärarutbildning. Denna kollektiva ansats för att belysa forskningsfrågorna utifrån olika infallsvinklar visade sig synnerligen gynnsam, då lingvistisk och didaktisk performansanalys användes sida vid sida med avancerade statistiska analyser genomförda med strukturell ekvationsmodellering. Projektet bedöms vara intressant i både grund- och påbyggnadsutbildningen, inom ett område som ofta anses vara eftersatt i utbildningen av lärare, nämligen bedömning. Kunskaper i engelska är en förutsättning för delaktighet i vårt allt mer globaliserade samhälle. Att bättre förstå hur lärandet går till och hur olika kunskapsprofiler ser ut, framstår därför som en fråga med implikationer långt utöver de rent pedagogiska.
Resultat
Resultaten visade att de svenska ungdomarna allmänt sett presterade goda resultat och var mycket positiva både till språket som sådant och till skolämnet engelska. Det är givetvis glädjande, men det vore ytterst beklagligt att slå sig till ro med detta konstaterande. Våra analyser visade exempelvis även att influenser från olika språklig bakgrund har betydelse för språkfärdigheten i engelska och att den strategiska kompetensen ser annorlunda ut mellan hög- och lågpresterande elever. I en skola för alla, som den svenska, är det av ytterst vikt att försöka skapa så goda möjligheter som möjligt för samtliga elever att förbättra sitt kunnande – både de som kan mycket litet och de som kan väldigt mycket. Detta har ytterst sett att göra med likvärdighet och rättvisa – värden som betonas både i skollagen och läroplanerna. För att kunna skapa förutsättningar att stimulera alla elever på bästa sätt, måste man så väl som möjligt förstå hur kunskaper och attityder ter sig i olika grupper av elever och hur olika kategorier av elever tror att de lär sig och faktiskt lär sig.