Lingvistik grundkurs

Grundkursen i lingvistik är en introduktion till ämnet lingvistik, eller allmän språkvetenskap som det också kallas. Kursen ger grundläggande kunskaper i och förståelse för det mänskliga språket som kommunikationssystem, dess uppbyggnad och funktion, samt dess roll i samhället. Du får lära dig att analysera språk utifrån struktur, betydelse, ljud och användning. Även om många exempel kan komma från svenska och Sveriges språksituation, så behandlar vi språk mer generellt och jämför med olika språk i världen.

I kursen LI1040, Språk, kultur och kognition går vi in på hur språket används i samhället, hur språk påverkar varandra, hur vi ens kan lära oss språk och hur mänskligt språk skiljer sig från djurens kommunikationssystem. Vi går in på språklig mångfald och hur språk kan hotas till sin existens och till slut försvinna. Parallellt med LI1040 läser vi kursen LI1020 Språkliga ljud: fonetik och fonologi. Här handlar det om språkets minsta betydelseskiljande enheter – fonem, alltså de språkljud som ett visst språk använder sig av för att skapa olika betydelser. Detta kallas fonologi. Hur språkljuden uttalas mer exakt, och vilka akustiska egenskaper de har, behandlas i fonetiken. Vi lär oss om vokaler, konsonanter och prosodi. Dessutom tar vi en titt på hur teckenspråk också kan analyseras i sina minsta betydelseskiljande enheter.

Den sista delkursen LI1010 läses parallellt med LI1030. Delkursen LI1010, Språkets struktur: syntax och morfologi, handlar om hur ord är uppdelade i sina minsta betydelsebärande enheter – morfem – och hur morfemen byggs ihop till ord. Vi behandlar ordklasser och hur ord sätts ihop till meningar. I delkursen LI1030 Språklig betydelse: semantik och pragmatik lär du dig om hur betydelse i språk kan analyseras och beskrivas. Delkursen tar upp skillnaden mellan betydelse utanför och inom språket, samt hur betydelse återfinns på olika nivåer i språket. Vi tar upp ordbetydelse, satsbetydelse och vilken betydelse som bor i våra yttranden. En viktig distinktion görs mellan semantik och pragmatik och hur dessa studiefält förhåller sig till sammanhanget för ett yttrande.