Vanligt med plack i kranskärl hos till synes hjärtfriska
Fyra av tio personer i övre medelåldern, utan känd hjärt-kärlsjukdom, har synligt plack i hjärtats kranskärl. Det visar en studie som forskare vid Göteborgs universitet nu är med och presenterar.
Studien som publiceras i tidskriften Circulation bygger på den nationella befolkningsstudien Scapis, med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär. Scapis inkluderar 30 000 slumpvis utvalda personer i Sverige, i åldern 50-64 år.
Metoden som forskarna har använt sig av är analyser med hjälp av en avancerad bildteknologi, så kallad koronar datortomografi angiografi (CCTA). Tekniken skapar detaljerade bilder av hjärtats blodkärl.
Bilderna visar att 42,1 procent av drygt 25 000 individer, i aktuell åldersgrupp och utan tidigare känd hjärt-kärlsjukdom, hade synligt plack i hjärtats kranskärl, även kallat åderförfettning. I gruppen med synligt plack hade 5,2 procent dessutom en tidigare oupptäckt allvarlig kranskärlssjukdom.
Allvarlig situation
Göran Bergström är professor inom hjärt-kärlsjukdom på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han är huvudledare för forskningen inom Scapis, och försteförfattare i den nu publicerade studien.
– Det här är den första studien som beskriver exakt hur vanlig och svår plackbildningen är hos människor i övre medelåldern utan symtom på hjärtsjukdom. Att så många, till synes friska personer har plack i kranskärlen, visar på allvaret med dagens levnadsvanor och behovet av tidig identifiering av riskindivider, säger han.
Studien visar att plack i hjärtats blodkärl ökar med stigande ålder och antalet riskfaktorer hos en individ. Plack debuterar ungefär tio år tidigare hos män än hos kvinnor. Studien är ett viktigt bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt.
Riskerar hjärtinfarkt
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden:
– Resultaten bekräftar värdet av forskning på aktuella och uppdaterade data, byggda på dagens levnadsvanor. Nu vet vi att en stor del av Sveriges befolkning riskerar att drabbas av hjärtinfarkt och att forskningen behöver utveckla effektiva metoder för att hitta riskindivider och ta fram förebyggande behandlingar för att rädda liv och ge människor fler friska år, säger hon.
Studien lägger grunden för många nya forskningsprojekt. Siktet är nu inställt på att få fram en beskrivning av sjukdomsgraden hos förändringarna i blodkärlen i den aktuella gruppen. Forskarna vill ta reda på hur inlagringarna ser ut i medelåldern, varför vissa personer har mer och andra mindre plack i kärlen samt hur olika faktorer och specifika levnadsvanor kan kopplas till hjärtinfarkt av visst plack.
Plack eller åderförfettning är benämningen på de förändringar i blodkärlen som uppstår när kolesterol inlagras i kärlväggen. Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är plack som brister, vilket gör att en blodpropp bildas och kärlet täpps till. Plack kan också leda till kärlkramp genom att gradvis täppa till och förhindra blodflödet till hjärtat.
Titel: Prevalence of Subclinical Coronary Artery Atherosclerosis in the General Population
Befolkningsstudien Scapis (Swedish CArdioPulomonary bioImage Study) bygger på omfattande undersökningar under åren 2014-2018 av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover på över 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år. Även fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Resultaten av undersökningarna har samlats i världens hittills mest djupgående data-, bild- och biobank.