Vanligare med hat i tidiga läsarkommentarer
De kommentarer som skrevs snabbt efter att en artikel publicerats innehöll oftare mer har och hot än de som postades senare. Det visar en tidsanalys forskare vid Göteborg universitet gjort av 38 miljoner läsarkommentarer på tidningen The Guardians webbplats.
Den engelska tidningen The Guardian hade över 580 miljoner besökare på sin nyhetssajt under januari 2024. De kommentarer som lämnas på artiklarna modereras och raderas om de bryter mot riktlinjerna, bland annat det som innehåller hat och hot. Ungefär 2,5 procent av alla inlägg tas bort.
Fort och fel
Forskare från Göteborgs universitet har analyserat 1 miljon raderade kommentarer från The Guardians sajt, av totalt 38 miljoner, under åren 2006 till 2024. Resultatet visar att de hatiska kommentarerna postas snabbare är de som inte är hatiska. Vilket alltså betyder att de första kommentarerna i en tråd oftare innehåller hatiskt språk, skrivna i affekt.
– Vi gjorde en tidsstudie över när kommentarerna skrevs i förhållande till artikelns publicering, eller i förhållande till en kommentar som de var ett direkt svar på, säger William Hedley Thompson forskare på Göteborgs universitet.
Forskarna såg också att om en kommentar innehåll hatiskt innehåll så ökade sannolikheten för att fler hatiska kommentarer dök upp i samma ämnestråd. Nivån för diskussionen sätts av den första kommentaren och då känner sig fler läsare manade att snabbt följa efter.
Riktlinjer för kommentarer
– Det behövs känslor i kommentarsfälten, till exempel för att markera att man inte är överens. Men det finns en gräns och därför behöver de grövsta kommentarerna raderas. Även om det kan vara ett minus för yttrandefriheten så är det viktigt för demokratin, säger forskaren Ben Clarke på Göteborgs universitet.
The Guardians moderatorer följer en riktlinje där de delar upp ”ohyfsade” kommentarer i två huvudgrupper.
Hatiska: Innehåll som riskerar demokratins principer. Kommentarerna attackerar andra genom rasism och sexism eller andra diskrimineringsgrunder. Eller innehåller rena, eller förtäckta hot. Raderas.
Oartiga: Innehållet i kommentaren kan vara elakt eller nedlåtande mot andra, men hotar inte demokratiska värden. Behålls.
The Guardian har, som många andra mediahus, begränsat möjligheten att kommentera på nyhetstexter alltmer, en del kommentarsfält stängs ett dygn efter artikeln publiceras. Samtidigt finns det en vilja att interagera med sina läsare.
– En konstruktiv debatt i kommentarstrådarna kräver lite mer övervägande och sådana kommentarer kräver ofta att man tar en paus och reflekterar lite grand. En uppföljande studie som vi gjorde, visar att sambandet för hatiska kommentarer inte gäller för oartiga. De skrivs inte snabbare än andra kommentarer, säger Ben Clarke.
Dröjsmål för eftertanke
Om hatet frodas i de tidigast postade kommentarerna kan det vare en lösning att införa någon form av dröjsmål för den som vill posta en kommentar. Genom att uppmuntra till en stunds eftertanke kan debattklimatet i kommentarsfälten förbättras. Redan idag används fördröjningsmekanismer på nätet, vanligen för andra ändamål.
– Många av oss har klickat i rutnät med bilder på trafikljus eller flaggor för att komma vidare på en websida. Vi har gjort experiment med detta som ett sätt för att sakta ner de som skriver kommentarer, men vissa provoceras av dröjsmålet och blir ännu argare. Vi behöver hitta nya sätt att sakta ner de som är troliga att posta hatiska kommentarer, utan att irritera alla andra, säger William Hedley Thompson.
Vetenskaplig artikel i New Media & Society: Fast and furious: Temporal patterns of incivility in online comments
Kontakt: Ben Clarke, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi på Göteborgs universitet, telefon 0766-18 35 39, e-post: ben.clarke@ait.gu.se
William Hedley Thompson, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi på Göteborgs universitet, telefon: 0766-18 29 86, e-post: william.thompson@ait.gu.se