Omvärldsanalysen 2025 - strategiska trender och påverkansfaktorer inom totalförsvarsmedicin
Centrum för katastrofmedicin CKM är klar med årets omvärldsanalys inom totalförsvarsmedicin. Den visar att hälso- och sjukvårdens roll i totalförsvaret genomgår en grundläggande transformation från ett reaktivt krishanteringssystem till en integrerad del av nationell och allierad försvarsplanering.
Den lämnades in inom ramen för CKMs uppdrag att bistå Socialstyrelsen i arbetet med kunskapsuppbyggnad, beredskapsplanering och utveckling av civilt försvar inom hälso- och sjukvårdssektorn. Omvärldsanalys belyser de viktigaste strategiska trenderna och påverkansfaktorerna för svensk totalförsvarsmedicin under perioden 2025–2035.
Den belyser tre centrala påverkansfaktorer med direkt betydelse för den framtida totalförsvarsmedicinska förmågan:
- Globala säkerhetspolitiska förändringar, som förändrar förutsättningarna för svensk beredskap och kräver fördjupad civil-militär samverkan.
- Teknikutvecklingens påverkan på medicinsk kapacitet, beslutsstöd och logistik, inklusive användningen av artificiell intelligens, autonoma system och digitala vårdkedjor.
- Klimatförändringarnas effekter på beredskap och hälsa, med ökande behov av robusta och självförsörjande vårdsystem.
– Syftet med analysen är att ge Socialstyrelsen ett strategiskt beslutsunderlag för kommande planeringsperiod, med fokus på förmågeutveckling, utbildning, forskning och resursplanering inom totalförsvarets hälso- och sjukvård, säger Yohan Robinson, centrumföreståndare för CKM.
Framtidsbild 2035
Omvärldsanalysen omfattar även ett framtidsscenario för år 2035 - "Operation Borealis" om illustrerar hur ett modernt totalförsvarsmedicinskt system kan fungera under samtidiga påfrestningar: väderrelaterade händelser, cyberangrepp och logistiska störningar.
Sverige förväntas 2035 ha etablerat en fullt integrerad totalförsvarsmedicinsk struktur med:
- regionala medicinska beredskapsnoder,
- autonoma logistiksystem och AI-baserat beslutsstöd,
- robusta sjukhus med energisäker drift,
- ett utbildningssystem där katastrof- och totalförsvarsmedicin är ett obligatoriskt examensmål,
- samt en permanent FoU-struktur koppla till Försvarsmakten, Socialstyrelsen och universitetens beredskapsforskning.
– Vi vill särskilt betona vikten av fortsatt nationell samordning, interoperabilitet med Nato och EU, samt investeringar i teknik och kompetens som stärker både den civila och militära delen av hälso- och sjukvårdssystemet, säger Yohan Robinson.
Text: Susanne Lj Westergren