Arbetsmarknader och arbetsliv står inför en rad olika utmaningar, bland annat som en konsekvens av teknologisk förändring, demografisk utveckling och regionala skillnader. Samtidigt har synen på kunskap, lärande och utbildning förändrats, liksom olika logiker för styrning. NIKK:s nya publikation Framtidens hållbara arbetsliv i Norden – Genusperspektiv på möjligheter och utmaningar beskriver förändringarna och fokuserar på tre utmaningar:
- Det livslånga lärandet: Att skolas in i förändringsbenägenhet
- Platsens betydelse: Distansarbete respektive platsbundet arbete
- Anställningsformer och arbetsvillkor: Gigarbete och entreprenörskap som exempel
Genom att beskriva utmaningarna ur genusperspektiv problematiseras antaganden om teknikdriven samhällsutveckling, med bäring på arbetsliv och kompetensförsörjning. De sätts också i relation till politiska mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.
– Genusanalyser pekar på hur rådande normer och samhällsstrukturer tilldelar kvinnor och män olika roller, möjligheter och ansvar – och att dessa begränsar möjligheterna att ställa om till ett hållbart samhälle, säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, där NIKK är placerat.
Publikationen tar upp exempel på när de olika aspekterna av hållbarhet inte går ihop. Ofta prioriteras ekonomiska intressen, till nackdel för social och ekologisk hållbarhet. Exemplen visar också på hur sådana ojämna prioriteringar reproducerar ojämlikheter baserade på bland annat kön, klass, ålder och etnicitet. Intersektionella analyser, det vill säga av hur olika maktordningar samverkar, är viktiga för förståelsen av genus och hållbarhet.
– Det finns många möjligheter att skapa hållbarhet i framtidens arbetsliv, men för att det ska ske krävs att maktförhållanden beaktas. Maktförhållanden förändras inte automatiskt genom tekniska eller ekonomiska förändringar. De hittar snarare nya, andra eller fler uttryck än tidigare, säger Fredrik Bondestam.
Fokus på förändringar i arbetsliv och utbildning
Varför skapar det ökade distansarbetet ökade klyftor? Kan det samtidigt få Nordens rurala områden att blomstra? Vilka jobbar i den växande gigekonomin, där korta gigjobb förmedlas via digitala plattformar, och hur ser villkoren ut? Vilken betydelse har kön och genus i utbildning, när utbildningens funktion är starkt kopplad till arbetsmarknadens behov av att skapa anställningsbar arbetskraft? De tre utmaningarna som är i fokus i denna publikation visar på olika sätt hur arbetslivet, och de därtill kopplade utbildningssystemen, har förändrats på en rad olika sätt. Förändringarna är bland annat konsekvenser av teknologisk utveckling, avregleringar och olika logiker för styrning.
– Nya sätt att organisera arbete och efterfrågan på en mer flexibel arbetskraft utmanar också tidigare normer om arbete som platsbundet och som något där det finns ett tydligt arbetsgivaransvar. Exemplen i publikationen illustrerar hur det kan ta sig uttryck. Att belysa dessa förändringar ur genusperspektiv är helt centralt för att kunna nå en hållbar utveckling, säger Fredrik Bondestam.
För var och en av de tre utmaningarna presenterar publikationen ett antal nyckelbudskap att ta med sig i diskussioner om möjliga vägar framåt. Diskussioner som behövs för att kunna uppnå målen i Agenda 2030 och skapa ett hållbart arbetsliv, där ingen lämnas utanför.
NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, ska som Nordiska ministerrådets samarbetsorgan bidra till att förverkliga samarbetets Vision 2030. Gemensamt för NIKK:s verksamhetsområden är att de berör några av vår tids stora utmaningar och knyter an till de globala målen för hållbar utveckling. Genom att förmedla genusperspektiv på angelägna frågor strävar NIKK efter att bidra till hållbara lösningar för samhällsutvecklingen i Norden.
Rapporten är framtagen av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, placerat på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
