Nordisk juridisk tidskrift firar 50 år med konferens i Göteborg

Sedan starten 1976 har Retfærd varit en viktig arena för kritisk rättsvetenskaplig forskning i Norden. Tidskriften kännetecknas av ett tvärvetenskapligt perspektiv där juridiken sätts i relation till samhället och ämnen som sociologi, kriminologi och filosofi.

Under två dagar samlas forskare från flera nordiska universitet för att diskutera rättens roll i samhället, kritiska perspektiv på juridiken och framtidens rättsvetenskapliga forskning. Programmet bjuder på föreläsningar, panelsamtal och presentationer om aktuella frågor som mänskliga rättigheter, migration, feminism, välfärd och rättvisa.

Bland höjdpunkterna finns föreläsningar av Thomas Wilhelmsson, professor emeritus vid Helsingfors universitet, och Alezini Loxa från Lunds universitet. Konferensen uppmärksammar också den kritiska rättsvetenskapens utveckling i Norden och blickar framåt mot nya forskningsfrågor och perspektiv.

Jubileumskonferensen blir både ett tillfälle att uppmärksamma tidskriftens 50-åriga historia och en mötesplats för samtal om juridikens framtid och betydelse i ett samhälle i förändring.
 

Thomas Wilhelmsson, professor emeritus, Helsingfors universitet, huvudtalare vid konferensen

Bild

Retfærd firar 50 år. Vilken betydelse tycker du att tidskriften har haft för utvecklingen av kritisk rättsvetenskap i Norden?
– Tidskriften har haft en central betydelse för att skapa en genuint nordisk kritisk diskurs, som kombinerar ett starkt teoretiskt fundament med en välfärdsstatlig/social samhällssyn.  

Hur har synen på juridikens roll i samhället förändrats under de senaste 50 åren?
– I ett nordiskt perspektiv kunde förändringen beskrivas som en glidning från att se juridiken som ett systematiskt överskådligt nationellt redskap för samhällelig ingenjörskonst till att jobba med en mångskiftande samling kontextuella normer av nationellt, europeiskt eller internationellt ursprung, skapade både av formella lagstiftare och av olika slag av mer informella aktörer. Detta kaos har ökat behovet av och tyngden hos olika instrument för mänskliga rättigheter.

Din föreläsning har titeln Legal Critique – Of What and For What?Vad är det viktigaste budskapet du vill förmedla?
– Mångsidigheten hos de kritiska perspektiv som Retfærd förmedlat har på goda grunder setts som ett av tidskriftens mest centrala värden. Jag har velat belysa denna mångsidighet och både peka på det som förenar de olika angreppsvinklarna, såsom skyddet av de svaga och sårbara och målet att åstadkomma förändring, och uppmärksamma de centrala meningsskiljaktigheterna i den kritiska diskursen. Då kritiken i sista hand inte kan lösgöras från den aktuella situationen och samhället, måste den alltid i någon utsträckning vara kontextuell.  

Varför behövs kritiska perspektiv inom juridisk forskning i dag?
– Kritiska perspektiv behövs alltid, men särskilt i dag. Så som världen ser ut, behövs ett försvar av rättsstaten, av de mänskliga rättigheterna och av de sociala framsteg som våra samhällen gjort. Detta borde emellertid inte skymma behovet av offensiva strategier, behovet av att vi behåller tron på möjligheten att skapa ett bättre samhälle med en bättre juridik.

Vilka är de största utmaningarna för framtidens rättsvetenskapliga forskning?
– Globaliseringen, som placerar de stora aktörerna praktiskt utom räckhåll för den lilla nationalstatens rätt, teknologiseringen, inklusive AI, som skapar frågor och problem vilka inte kan lösas med traditionella juridiska redskap, och militariseringen, som håller på att köra det internationella regelsystemet i botten, utgör utmaningar för en fungerande rättsordning och därmed också för den rättsvetenskapliga diskursen.
 

Erik Björling, universitetslektor i processrätt och vice prefekt och Sari Kouva, docent i internationell rätt, båda vid Juridiska institutionen är två av arrangörerna av konferensen

Varför har man valt att förlägga Retfærds 50-årsjubileum till Göteborg och Handelshögskolan?
– Den nordiska kritiska rättsvetenskapen har alltid haft ett starkt fotfäste i Göteborg. Vi har genom åren haft många forskare med intresse för samverkan mellan rätten och samhället, och för rätten som ett verktyg som kan bidra till mer rättvisa, men tyvärr också till att öka orättvisor. Sedan 1970-talet har tidskriften Retfaerd varit en av de centrala arenorna för en Nordisk diskussion om dessa frågor. Det känner med andra ord naturligt för oss att ordna konferensen här.  

Vad betyder det för den juridiska forskningsmiljön vid Göteborgs universitet att stå värd för en sådan här nordisk konferens?
– Inom en akademisk miljö är konferenser alltid inspirerande. Det är i den akademiska diskussionen som forskning förankras och idéer finslipas. Det är givetvis något särskilt med en konferens som tittar tillbaka på 50 år av akademisk diskussion. Vi har möjlighet att minnas gamla trender, identifiera förändringar - och diskutera vad det gångna kan lära oss för det framtida. 

Konferensen samlar forskare från flera nordiska universitet. Vilken betydelse har det nordiska samarbetet för den juridiska forskningen?
– När Retfaerd grundades hade det nordiska stor betydelse. Därefter har vi haft några decennier när det internationella och globala har stått i fokus. Det har dock alltid funnits ett viktigt stråk av nordisk forskning; de nordiska rättsordningarna är relativt lika, men vi har inte alltid valt samma rättsliga lösningar. Så det är intressant att jämföra. 

Vilka delar av konferensprogrammet tycker ni är särskilt intressanta eller angelägna?
– Får man säga minglet? Det blir spännande att lyssna på de olika panelerna, men det som kanske är unikt med den här konferensen att vi har en bredd bland deltagare från professorer som varit med nästan sedan Retfaerd etablerades, och unga doktorander som precis börjat sin forskarkarriär.  

Vad hoppas ni att konferensen ska bidra till, både för deltagarna och för den fortsatta forskningen vid Göteborgs universitet?
– Det är många forskare från Juridiska institutionen i Göteborg som presenterar på konferensen, så den kommer säkert även att leda till att vi upptäcker varandra lite bättre! Kanske hittar vi några nya idéer för gemensam forskning.
 

Text: Erika Danielsson