Nobelpristagarna 2026 – om forskarna själva får välja
Metamaterial, proteinveckning, internationell rätt och Michael Morpurgos författarskap. Det är några av de områden och insatser som borde belönas med ett Nobelpris, enligt forskare vid Göteborgs universitet.
Inför Nobelveckan berättar de vilka kandidater de hoppas ska uppmärksammas, och varför.
NOBELPRISET I FYSIOLOGI ELLER MEDICIN
Kristina Eriksson, professor i viral immunpatologi
"Jag har i många år hoppats att professor Mary-Claire King ska få Nobelpriset. Tack vare hennes banbrytande forskning om bröstcancer och mutationer i genen BRAC1 förstår vi nu hur vissa cancerformer kan vara ärftliga. Denna upptäckt har underlättat screening och förebyggande åtgärder mot bröstcancer och äggstockscancer, och lett till att andra ärftliga mutationer som orsakar cancer har upptäckts.
Mary-Claire King är dessutom en altruist och människorättsförkämpe som bland annat använt sin vetenskapliga expertkunskap för att hitta de barn som stals från sina fängslade mödrar under den argentinska diktaturen."
NOBELPRISET I FYSIK
Alexandre Dmitriev, professor i fysik
"I år hoppas jag verkligen att metamaterial får Nobelpriset. Starka namn är John Pendry, David Smith, Nader Engheta, Federico Capasso, Mark Brongersma m. fl.. De har visat att egenskaper inte bara upptäcks utan kan formges: (nano)strukturer styr ljus och andra vågor på nya sätt. På sommarens Nobelsymposium i Umeå, som jag medarrangerade, såg vi hur fältet gått från 2000-talets djärva idéer till teknik för telekom, sensorer och energi. Metamaterial finns nu i mobiler och skor.
I vår senaste Nature Materials-kommentar kallar vi det ”the meta way of thinking” – ett synsätt som förändrar fysik, kemi, datavetenskap, ingenjörsvetenskap och mycket mer."
NOBELPRISET I KEMI
Markus Tamas, professor i eukaryot mikrobiologi
"En personlig favorit till kemipriset är Franz-Ulrich Hartl och Arthur L. Horwich. De upptäckte hur proteiner veckas i celler med hjälp av molekylära chaperoner – cellens egna "veckningsmaskiner" som ser till att de får sin funktionella form. Eftersom proteiner styr nästan allt i kroppen är detta helt avgörande för att cellerna ska fungera.
Forskningen har också stor medicinsk betydelse – när proteinveckningen misslyckas kan det leda till neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons."
NOBELPRISET I LITTERATUR
Olle Widhe, professor i litteraturvetenskap med didaktik
"82-årige Michael Morpurgo från England, som har skrivit över 100 böcker för barn och unga, bör få Nobelpriset i litteratur. Hans texter fungerar som historiska minnen, gestaltade ur barndomens perspektiv, där människa, djur och natur står i centrum. En av hans mest kända böcker är mellanåldersboken Kensukes rike, som skildrar en pojke som faller överbord. Han flyter i land på en ö och träffar Kensuke som levt isolerad sedan andra världskriget.
En personlig favorit är Kaspar – en kunglig katt. Den berättar om Titanics första och sista resa ur den unge piccolon Johnnys perspektiv. Som framgår av titeln har en katt stor betydelse för handlingen."
NOBELS FREDSPRIS
Kamal Makili-Aliyev, docent i folkrätt
"Det finns många viktiga kandidater i år, och flera har gjort betydande insatser för fred. Men mot bakgrund av dagens globala kriser och den försvagade multilateralismen tycker jag att Internationella domstolens (ICJ) arbete förtjänar särskild uppmärksamhet. När internationella domstolar är underfinansierade, ifrågasatta och i vissa fall utsatta för sanktioner (t.ex. Internationella brottsmålsdomstolen), är ICJ:s roll svår att överskatta.
De folkmordsmål som nu prövas kan få stor betydelse för vår syn på rättvisa och fred. Därför ser jag ICJ som årets mest meriterade kandidat."
SVERIGES RIKSBANKSPRIS I EKONOMISK VETENSKAP TILL ALFRED NOBELS MINNE
Annika Lindskog, universitetslektor i nationalekonomi
"Jag tycker att Janet Currie vore en värdig vinnare. Hennes forskning har varit oerhört betydelsefull för vår förståelse av hur interventioner i tidig barndom påverkar humankapital, produktivitet och inkomst genom hela livet.
Dessutom har hälsoekonomi inte tilldelats många priser och det är fortfarande väldigt få kvinnor som har fått priset. Andra lämpliga kandidater i tiden skulle kunna vara David Autor och Lawrence Katz för deras forskning om teknologisk förändring och arbetsmarknaden."
Av: Peter Larsson
”Räntan delas i fem lika delar som tillfalla: en del den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäck eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser.”
Läs hela testamentet här: Alfred Nobels testamente