Kasper Bågmark får WASP:s postdoktorsstipendium
Kasper Bågmark, doktorand vid Institutionen för matematiska vetenskaper, har mottagit WASP:s postdoktorsstipendium. Det ger honom en tvåårig postdoktorstjänst vid Vrije Universiteit Amsterdam och stöd under två år efter återvändandet till Sverige. Stipendiet delas ut av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ska hjälpa forskare att etablera en självständig forskningsprofil.
– Det känns jättekul och väldigt hedrande att få det här stipendiet. Projektet kändes spännande redan när vi skrev ansökan och det är därför extra roligt att nu få möjlighet att genomföra det. För mig är det också en fantastisk chans att utvecklas som forskare och använda min bakgrund inom numerisk analys, statistik och maskininlärning i ett nytt tillämpningsområde, säger Kasper.
I Kaspers postdoktorsprojekt kommer han att utveckla nya matematiska och maskininlärningsmetoder för att förstå hjärnaktivitet utifrån osäkra och ofullständiga mätningar.
– Många processer i hjärnan kan inte mätas direkt. I stället har forskare ofta endast tillgång till brusiga och partiella observationer, till exempel från hjärnavbildning eller andra mätningar av hjärnaktivitet. Samtidigt innehåller matematiska modeller av hjärnaktivitet många osäkra komponenter, såsom parametrar som beskriver hur olika delar av hjärnan påverkar varandra. Detta leder till en central utmaning: hur kan vi kombinera modeller och data på ett tillförlitligt sätt så att osäkerheten kan kvantifieras? säger Kasper.
Projektet fokuserar på de differentialekvationer som kallas neural field equations, vilka beskriver hjärnaktivitet på makronivå.
– Jag kommer att utveckla metoder för att uppskatta den underliggande hjärnaktiviteten och modellparametrar från data. Jag vill också undersöka hur osäkerheten påverkar modeller för hjärnstimulering och skatta osäkra kopplingar mellan olika hjärnregioner, säger Kasper.
Det långsiktiga målet med forskningen är att bidra till mer tillförlitliga simuleringsbaserade metoder inom neurovetenskap, där datorsimuleringar kan stödja studier av hjärnans dynamik, experimentell design och på sikt utvecklingen av framtida diagnostiska metoder och behandlingsstrategier.