Nyligen släppte QoG-institutet vid Göteborgs universitet rapporten Correlates of the Good Society Index in the 2020s. Rapporten rankar hur väl 148 av världens länder uppfyller kriterierna för vad författarna kallar ”det goda samhället”. Rankningen görs utifrån de tre indikatorerna barnadödlighet, medellivslängd och människors uppfattningar om sitt välmående.
– I det goda samhället ska nyfödda barn överleva, människor ska växa och bli gamla, och mellan födseln och döden ska man uppfatta att man har ett gott liv, säger Sören Holmberg, seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och en av medförfattarna till rapporten.
Kriterierna för det goda samhället definierandes av Sören Holmberg i början på 2000-talet som ett enkelt och greppbart sätt att mäta länders välstånd och uppmuntra insatser för att förbättra människors livskvalitet världen över.
De nordiska länderna toppar listan men Sverige halkar ner
Listan över ”det goda samhället” toppas av nordiska länder med Island i topp. Norge ligger på plats två, Finland på plats tre och Sverige på plats fyra. Förra mätningen gjordes 2014 och i jämförelser så är rangordningen mycket stabil över tid. Sverige har dock tappat från att ha legat på nummer två i 2014 års mätning till att ligga på nummer fyra i senaste mätningen. Finns det anledning att oroa sig?
– Det är mycket små förändringar för Sverige, säger Sören Holmberg, inget att direkt oroa sig för. Men allmänt bör vi vara uppmärksamma på att Sverige tappat något i många olika internationella mätningar under senare år. Alarmister behöver vi kanske inte vara. Men vakna för vad som kan vara på väg.
Välfärdssatsningar viktigt för ett välmående samhälle
Sedan man startade mätningarna år 2007 så har man också tittat på vilka faktorer som bidrar till ”det goda samhället”. Bland faktorerna som har en positiv påverkan så är det några faktorer som sticker ut: tillgång till offentlig sjukvård, kvinnors utbildning, en opartisk offentlig förvaltning med låg korruption samt välfungerande infrastruktur för vatten och avlopp.
– Det är uppenbart att en utbyggd offentlig sjukvård är en viktig faktor. Ju mer offentlig sjukvård, desto bättre, men den måste vara offentlig, privat sjukvård har snarare ett negativt samband, säger Sören Holmberg.
I vilken grad kvinnor har tillgång till utbildning sticker också ut som en viktig faktor.
– Satsningar på kvinnors utbildning är viktigt, säger Sören Holmberg, ju mer jämställt desto bättre för det goda samhället.
På QoG-institutet har forskarna länge pekat på vikten av starka opartiska offentliga institutioner för ett välfungerande samhälle.
– Där ser vi en stark effekt, säger Sören Holmberg. Demokrati är också viktigt men sambandet med en effektiv opartisk offentlig sektor som dessutom inte är korrupt är starkare. BNP per capita påverkar också, ju rikare ett land är desto bättre förutsättningar. Dessutom verkar länder med små befolkningar klara sig bättre än stora länder med stora befolkningar.
Så vad är då receptet för ”det goda samhället”?
– Ja, det har att göra med satsningar på välfärdssamhället, så vida man tror på orsakssamband, speciellt offentlig sjukvård, inte privat, hålla ordning på vatten och avfall och inte minst satsa på kvinnors utbildning, säger Sören Holmberg.
Text: Alice Johansson
