Havets dubbla roll för klimatet avslöjas ombord R/V Skagerak
Haven är kända som jordens största kolsänka – men nya studier visar att det inte är hela sanningen. Forskare från Göteborgs universitet har med hjälp av forskningsfartyget R/V Skagerak gjort nya upptäckter i några av jordens mest otillgängliga havsområden.
Mellan glaciärer och djuphavsbottnar pågår ett komplext samspel mellan olika växthusgaser och världshaven – ett spel som kan påverka framtidens klimat.
Forskare vid Göteborgs universitet har ombord R/V Skagerak samlat in data i fjordar i Island, Sverige och Grönland. Resultaten ger mer kunskap om hur haven både tar upp koldioxid, men samtidigt släpper ut kraftfulla växthusgaser som metan och lustgas.
– Det är som ett dubbeleggat svärd. Koldioxid tränger ner i havet, men samtidigt kan andra gaser, som lustgas och metan, ta sig upp från havet och förstärka växthuseffekten, säger Isaac Santos, professor i marin kemi på Göteborgs universitet.
Skagerak – en mobil forskningsplattform
R/V Skagerak är universitetets mest avancerade forskningsfartyg. Under 2023 seglade forskare norrut till Island och Grönland för att undersöka vad som händer i övergångszonen mellan smältande glaciärer och hav.
– Det här fartyget är precis lagom stort: inte för dyrt att köra, men tillräckligt stort för att ta med all utrustning och våra doktorander och internationella kollegor, säger Isaac Santos.
Lustgas från fjordar
I en av de nya studierna mättes mängden av lustgas som frigörs i sex fjordar. Resultatet visar att många fjordar, särskilt i Grönland, snarare fungerar som sänkor än som källor för den här växthusgasen.
– Förvånande nog visar studierna att de grönländska fjordarna faktiskt tar upp mer lustgas från atmosfären, än vad de släpper ut. Det är troligen kopplat till smältvatten från glaciärer som späder ut näringsämnen och sänker pH-värdet, säger Tobias Politi, huvudförfattare till studien.
Men det är inte hela bilden. I fjordar med laxodlingar är utsläppen av lustgas större. Det beror på att näringsläckage från odlingarna driver på produktionen av lustgas genom mikrobiella processer i bottensedimenten.
– Våra mätningar visar att fjordar globalt står för upp till 13 procent av kustzonernas totala utsläpp av lustgas. Studierna innebär en uppdatering av hur mycket lustgas som släpps ut globalt, säger Isaac Santos.
Smältande glaciärer påverkar växthusgasbalansen
Även smältande glaciärer kan vara betydande källor till en annan kraftfull växthusgas, visar en relaterad studie. Vid provtagningarna i glaciärlaguner och kustnära hav utanför södra Island fann forskarna mycket metan nära glaciären, men längre ut till havs dominerade koldioxidupptaget.
Samtidigt är havets förmåga att ta upp koldioxid så stark att den smältande glaciären totalt sett fortfarande är en kolsänka.
– Det här visar hur viktigt det är att förstå hela havets roll i växthusgasbalansen – från is till djuphav. Det gör R/V Skagerak till den perfekta plattformen för provtagning både i kustnära vatten och djuphaven, säger Wilma Ljungberg, doktorand på Institutionen för marina vetenskaper.
Data som formar framtidens klimatpolitik
Expeditionerna med R/V Skagerak till Island och Grönland 2023 har redan lett till flera vetenskapliga artiklar, och data används nu som underlag för doktorandprojekt och internationella samarbeten.
– Det här är precis den typ av forskning som visar varför det är så viktigt att vi har ett eget forskningsfartyg. R/V Skagerak är inte bara ett fartyg – det är ett flytande laboratorium som formar nästa generation svenska havsforskare, säger Isaac Santos.
Med ett allt varmare klimat och accelererande glaciärsmältning är det bråttom att förstå hur dessa förändringar påverkar havens roll i klimatregleringen.
– De här unika fynden från R/V Skageraks expeditioner bidrar till att fylla viktiga kunskapsluckor – och sätter Göteborgs universitet på kartan som ett ledande centra för marin klimatforskning, säger Isaac Santos.
Läs artiklarna här:
Global Fjords as Minor Sources of Nitrous Oxide to the Atmosphere
Combined CH4, N2O, and CO2 Fluxes Reveal a Net Carbon Sink Across a Glacier-Ocean Continuum
Text: Agnes Faxén