Här utbildas framtidens konstnärliga forskare

I en allt mer kollektivorienterad konstvärld rör sig den konstnärliga forskningen i samma riktning. På HDK-Valand uppmuntras doktoranderna att hitta samarbeten. Både inom den egna akademin och utanför. Med varandra såväl som med etablerade forskare. 

− Att skapa kunskap är en kollektiv process. Bilden av det ensamma geniet är inte längre särskilt gångbar. Vi har gruppbaserad undervisning och uppmuntrar studenterna att hitta kopplingar till varandras projekt, men också att gå in i redan pågående forskningsprojekt, säger Mick Wilson, viceprefekt för forskarutbildning på HDK-Valand.

Seda Yildiz är halvvägs på sin forskarutbildning. Hon har en brokig bakgrund som frilansande curator, konstnär och författare. Kollektiva processer och socialt engagerad konst är några av hennes huvudsakliga intressen.

− Min forskning handlar om att presentera, kommunicera och sprida kollaborativ, socialt engagerad konst utan att förlora de värden som utgör praktikens kärna. Jag använder mig av fallstudier i form av två konstnärskollektiv som jag har samarbetat med tidigare, säger hon.

Det ena konstnärskollektivet är från Belgrad. Det andra från Istanbul, där Seda är uppvuxen.

Hon berättar att konst inte hade någon given plats i barndomen. Föräldrarna jobbade på bank, tittade aldrig på samtidskonst och Sedas eget konstintresse växte fram i tonåren. 

− Jag tror att min uppväxt har påverkat mina drivkrafter som curator. Jag vill hela tiden hitta nya sätt och andra miljöer än museer och konsthallar för att nå publiken, säger hon.

Forskarutbildningen på HDK-Valand startade vid millennieskiftet. Fram till för några år sedan hade fotografi, film, fri konst, design, konsthantverk och litterär gestaltning olika studieplaner. Numera ryms alla specialiseringar inom ämnet konstnärlig gestaltning.
Det ger en bra grund för interdisciplinära samarbeten, vilket Seda uppskattar.

− Just den interdisciplinära aspekten är så berikande. Jag har själv en bakgrund inom flera olika akademiska och konstnärliga discipliner och kan bara se fördelar med det, säger hon.

Fokus på forskningsfärdigheter

Att hon skulle doktorera var inte alls självklart. Men det nuvarande forskningsprojektet påbörjades egentligen för flera år sedan. När hon letade efter rätt sammanhang för att ta det vidare, insåg hon att den bästa miljön antagligen var konstnärlig forskning.

Seda läste på – och det var då hon fastnade för HDK-Valands konstnärliga forskarutbildning. Inte minst för dess uttalade fokus på forskningsfärdigheter.

− Jag behövde göra min forskning mer effektiv, men saknade vissa verktyg och kunskaper. En gedigen forskarskola var vad jag letade efter, säger hon.

Utbilda professionella forskare

Det här vill Mick Wilson lyfta lite extra. Syftet med utbildningen är att utbilda professionella forskare. Han konstaterar att du bör vara en skicklig konstnär och ha ett pågående konstnärskap för att studera på doktorandutbildningen. Men att doktorshatten inte är tänkt som kronan på verket efter ett långt och framgångsrikt konstnärskap. 

− Många tror att doktorandutbildningen är som en master, bara djupare och längre. Men kvalitativt är skillnaden stor. När du som konstnär väl har din doktorstitel kan du arbeta som en jämlike med forskare från andra fält och discipliner, säger Mick.

Han slår också ett slag för HDK-Valands forskningsinfrastruktur. Här ingår Centrum för konst och det politiska imaginära, CAPIm, som är det första svenska spetsforskningscentret inom konstnärlig forskning. Men också publikationer som PARSE, L'Internationale Online, Artmonitor och Afterall Exhibition Histories. 

Dessutom finns tillgång till välutvecklade nätverk, både nationellt och internationellt.

− Vi ger stort utrymme åt internationellt nätverkande och rörlighet. Vi samarbetar med universitet och utbildningsinstitutioner i länder som Moldavien, Lettland, Slovenien, Rumänien, Irland, Portugal och Italien, och försöker särskilt fästa blicken på andra regioner än klassiska konstmetropoler som London, Paris och New York, säger Mick Wilson.

Jätteglad över att få undervisa

För Seda Yildiz är det ett betryggande faktum. Hennes blick är ofta riktad mot Balkan och östra Europa och hon reser dit flera gånger om året. Samtidigt delar hon sin tid mellan Göteborg och Rotterdam, där hon i framtiden planerar att bo på lite längre sikt.

Men först väntar ytterligare två år på HDK-Valands forskarutbildning. Eller mer. Ambitionen är att bli klar i tid, men det beror på hur mycket hon kommer att undervisa framöver.

− Jag är jätteglad över att jag får undervisa som en del av mina doktorandstudier. Under sommaren undervisar jag på en introduktionskurs om samtidskonst och politik, säger Seda.

Text: Camilla Adolfsson