Emma Engdahl skriver om hur vi skapar oss själva
Emma Engdahls senaste bok, Konsten att vara sig själv, handlar om en av vår tids kanske mest självklara (och svåraste) uppmaningar: att vara sig själv. Boken undersöker hur våra jag formas i relation till andra människor och till det samhälle och den tid vi lever i.
Emma Engdahl är professor i sociologi och har skrivit flera böcker om identitet och relationer. Nu är hon tillbaka med en nygammal bok som handlar om vad det innebär att ”vara sig själv” i samtiden. I boken använder hon sociologi, socialpsykologi och filosofi för att försöka förstå vår längtan efter att vara unika individer och hur den förhåller sig till vårt grundläggande beroende av andras gensvar och erkännande.
– Min utgångspunkt är att självet inte är något färdigt som ligger gömt inom oss och väntar på att upptäckas, utan att vi blir oss själva tillsammans med andra, säger hon.
Du har arbetat om boken, som kom ut första gången år 2009. Varför behövdes det? Vad har förändrats?
– När jag skrev boken första gången såg både samhället och forskningen annorlunda ut och det gjorde förstås också jag. På knappt tjugo år har sociala medier och digitala plattformar förändrat villkoren för hur vi presenterar, jämför och förstår oss själva, säger Emma Engdahl.
Men det handlar inte bara om att den digitala utvecklingen skapat andra förutsättningar, hon tycker sig se att förändringen går djupare än så.
– Det har skett en förskjutning i själva sanningsanspråket kring självet. Autenticitetens ideal utgick från att sanningen om vem jag är finns inom mig och att min uppgift är att finna och uttrycka den. I dag räcker det allt mindre att vara någon; vi förväntas också framträda som någon – att göra vilka vi är synligt, att särskilja oss och bli igenkännbara för andra. Den nya upplagan av boken försöker förstå just denna rörelse: från frågan ”Vem är jag egentligen?” mot den allt viktigare frågan ”Hur framträder jag och för vem?”.
Varför är du intresserad av de här frågorna?
– Jag har egentligen ägnat större delen av mitt forskarliv åt samma grundläggande fråga: Hur blir en människa den hon är? Det fascinerar mig att det vi uppfattar som allra mest personligt – våra känslor, vår identitet, våra drömmar och vår bild av oss själva – samtidigt är djupt socialt. Där finns också en spänning som jag aldrig riktigt blir färdig med: vi behöver andra människor för att bli oss själva, men måste samtidigt hitta ett sätt att vara någon som inte helt bestäms av dem. För mig är det just i den spänningen som konsten att vara sig själv finns.
Vem tycker du bör läsa boken?
– Jag hoppas att boken kan läsas av alla som någon gång har funderat över vilka de är, vilka de har blivit eller vilka de skulle vilja vara. Den vänder sig till den som är nyfiken på varför vi påverkas så starkt av andras blickar, varför erkännande betyder så mycket och varför friheten att ”bli vad man vill” ibland kan kännas mer krävande än befriande. Men framför allt hoppas jag att den kan ge läsaren ett lite vänligare sätt att se på uppgiften att vara sig själv: inte som något man en gång för alla måste lyckas med, utan som något vi hela tiden övar, prövar och skapar tillsammans med andra.