Därför uppstod fredagsmyset – Ny bok om mat och kulturarv

Maten vi äter är ett kulturarv som bär på information om vår dåtid, nutid och framtid. I den nya boken Matarvets trådar – Från antik fisksås till svenskt fredagsmys har forskare från olika vetenskaper på Göteborgs universitet bidragit för att ge mer kunskap om matens roll som kulturbärare.

Sikfest och kräftskiva

Jenny Högström Berntson är styrgruppsmedlem i Centrum för turism på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Tillsammans med Pernilla Schedin är hon redaktör för boken, och hennes eget kapitel handlar om Sikfiske och matarv i Kukkolaforsen i Torne Älv. 

I Kukkola finns både restaurang, konferensanläggning och i juli varje år anordnas en sikfest. I återkommande aktiviteter engageras besökare i förberedelse och halstring av siken för att sedan avnjuta den tillsammans, medan det berättas om traditioner kring fiske och tillagning. Aktiviteten bygger på delaktighet och multisensoriska upplevelser där besökaren använder sina sinnen genom att göra, höra, dofta och smaka.

– Det finns flera orsaker till att jag valde just denna plats och tradition för en studie, säger hon.

– Dels tycker jag att det är viktigt att fånga upp matkultur och traditioner från våra nordligare delar av landet, dels är detta ett bra exempel på hur man kan arbeta med kulturarv inom turistnäringen.

Kräftskivan i och utanför vänkretsen

Eva Maria Jernsand, Lena Mossberg (båda forskare på Företagsekonomiska institutionen/GU) och Helena Kraff (HDK) beskriver i kapitlet Kräftskivan i och utanför vänkretsen den svenska traditionen kring kräftan och kräftskivan. De ger också nya konceptidéer hämtade från en kreativ workshop i Bohuslän kring hur kräftskivan kan utvecklas i kommersiella sammanhang, som en aktivitet eller evenemang riktat mot utländska turister. Tre koncept beskrivs: en kräftrunda, en kräftfestival och en PR-bankett.

Bild

Fredagsmys som kulturarv

I kapitlet Fredagsmyset under lupp: en arkeologisk essä om ett samtida fenomen analyserar Maria Persson fredagsmyset utifrån fem arkeologiska utgångspunkter: rumslighet, materiell kultur, mänskliga individer, mat och datering. Författaren fastställer exempelvis fenomenet fredagsmys enligt bakre datering till tidpunkten när 5-dagarsveckan infördes. Arbets- eller skolveckan kom att avslutas med umgänge i hemmet med familj eller vänner, med lättlagad mat och efterföljande snacks eller godis. 

– Jag blev nyfiken på vad som egentligen definierar fredagsmyset och vad har det för betydelser för fredagsmysarna, säger Maria Persson som är arkeolog på Institutionen för historiska studier, som forskar mycket kring samtidsarkeologi.

– Fredagsmyseriet har pågått några decennier och är därför ett sentida kulturarv, kulturarv behöver inte vara något historiskt eller musealt. Kulturarv pågår!

Blivit en kulturupplevelse

Fredagsmyset har blivit en integrerad del av vår samtid.  I dag finns kokböcker för fredagsmys, tips inför det i mataffären och på Visit Swedens hemsida är fredagsmys identifierat som en kulturupplevelse som kan engagera den utländske turisten i den svenska livsstilen.

– Som arkeolog valde jag arkeologiska perspektiv för att plocka ner fredagsmyset i beståndsdelar, för att förstå det. Det visade sig att fredagsmyset bland annat är starkt bundet till familjen och hemmet och överlag en traditionsbärande praktik som bidrar till trygghet och känsla av samhörighet, säger Maria Persson.

Andra kapitel i boken berör ämnen som antikens mest omtalade fisksås, levande grisar som matförråd på fartyg och kålrotens återkomst. Allt skrivet av kunniga forskare och med ett rikt bildmaterial. Dessutom avrundas många av kapitlen med tidstypiska recept. Perfekt för matälskande bokslukare, med andra ord. 

Se också https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv

Text: Agnes Faxén och Jenny Högström Berntson