Avokadoboomen förändrar liv och landskap i Colombia

Juanita Esguerra Rezk, doktor i freds- och utvecklingsforskning, har undersökt hur avokadoboomen påverkar invånarna i staden Cajamarca i de colombianska Anderna. Här odlas avokado både av småbrukare på egna gårdar och av jordlösa lantarbetare som arbetar på stora plantager.

Från fattigdom till välstånd – eller knappt en dagslön

De småbrukare som började odla och exportera avokado för omkring tio år sedan har sett sina levnadsvillkor förbättras avsevärt.

Bild

– De berättar om en resa ’från fattigdom till välstånd’, där de kunnat betala av skulder, köpa mer mark, skaffa nya transportmedel och betala för barnens utbildning i städerna, säger Juanita Esguerra Rezk.

Men för de flesta jordlösa bönder har avokadoboomen inte inneburit någon positiv förändring. De har endast tillgång till mark under korta perioder och kan inte själva odla avokado, eftersom det tar upp till fyra år innan den ger skörd. Därför arbetar de i stället på de stora plantager som etablerats i området.

Detta innebär tungt fysiskt arbete och många arbetare utnyttjas, särskilt i anläggningsfasen, då de anlitas av tredjepartsföretag för att gräva planteringsgropar. 

– Det är den mest krävande delen av hela odlingscykeln, men kvinnorna jag intervjuade tjänade mindre än en genomsnittlig dagslön, berättar Juanita Esguerra Rezk.

Under arbetet med sin doktorsavhandling tillbringade hon åtta månader med fältarbete i Colombia. Hon deltog i vardagslivet, arbetade sida vid sida med bönder och plantagearbetare och genomförde intervjuer med jordbrukare och branschrepresentanter.

Många av kvinnorna som hon mötte på de nya plantagerna var ensamstående mödrar och försörjare i sina hushåll.

– Som en av kvinnorna uttryckte det: ’De här företagen vet att vi tar vilket jobb som helst för att kunna köpa mat till våra barn – och de utnyttjar det.’, säger Juanita Esguerra Rezk.

Men på de etablerade plantagen är situationen lite annorlunda. Eftersom man inte tror att kvinnor klarar av tungt fysiskt arbete lika bra som män, får de jordlösa kvinnorna i stället administrativa arbetsuppgifter. För vissa av kvinnorna har detta lett till arbetsledande roller och högre inkomster än för många av de jordlösa männen. 

– Men även om de här kvinnorna får nya möjligheter till ekonomisk rörlighet och självständighet, drömmer de fortfarande om att äga och odla på sin egen mark. De ser ofta jobben på plantagen som ett steg på vägen mot det målet, säger Juanita Esguerra Rezk.

Plantagens miljöpåverkan hotar framtiden för småbönderna

Det finns också stora skillnader mellan småbruk och plantager när det gäller påverkan på miljön.

– Många bönder ser avokadoplantagen som ett hot – både mot möjligheten att bedriva jordbruk i framtiden och mot deras egen existens som jordbrukare, säger Juanita Esguerra Rezk.

Plantager har etablerats på högplatåer (paramos), skövlat skyddade vaxpalmskogar och använt vattenresurser olagligt.

– Dessa problem väcker allt större oro bland bönderna, särskilt i takt med att klimatförändringar gör odlingsförhållandena mer oförutsägbara. Många känner en växande oro för framtiden för det småskaliga jordbruket i kommunen, säger Juanita Esguerra Rezk.

I mars 2024 beslutade den regionala miljömyndigheten CORTOLIMA (Corporación Autónoma Regional del Tolima) att utdöma sanktioner mot det internationella avokadoföretaget Green Super Food (GSF) för miljöbrott.

Samtidigt beskriver småbrukarna själva avokado som en "bra gröda" med mindre miljöpåverkan än många andra grödor.

– För att få exportera måste de uppfylla olika certifieringskrav, som till exempel Global Good Agricultural Practices (Global G.A.P). Enligt bönderna har det lett till mindre användning av starka bekämpningsmedel, bättre skyddsutrustning, och att skogsbevarande samt biodling integrerats i jordbruksmetoderna, säger Juanita Esguerra Rezk.

Text: Linda Genborg