Listan är har publicerats av sajten Research.com, och baseras på data som samlats in från Microsoft Academic Graph i december 2021. Listan omfattar tusen kvinnliga forskare, och deras position på listan avgörs av deras generella H-index.
Högciterad epidemiologisk forskning
Annika Rosengren placeras i mitten av listan, på plats 437. Hon har drivit och medverkat i många stora epidemiologiska studier. Hon har bland annat under många år aktivt samlat in data från en stor grupp män och kvinnor i Västra Götalandsregionen som ingår i den globala populationsstudien PURE (Prospective Urban Rural Epidemiological study), och som nu totalt omfattar över 200 000 individer i 27 länder. Resultat baserade på PURE har publicerats i ansedda tidskrifter, som The Lancet och New England Journal of Medicine.
– PURE-studien omfattar människor som lever under skilda levnadsbetingelser och ger möjlighet att studera många olika former av exponering i olika grupper. Resultaten från studien är mer allmängiltiga för befolkningen i världen än vad studier från enskilda, oftast västerländska, länder brukar vara, och artiklarna från PURE brukar bli mycket lästa och citerade, berättar Annika Rosengren.
Annika Rosengren bedriver tillsammans med sin grupp stora svenska registerstudier och ingår också i gruppen bakom SCAPIS. Fokus är för närvarande på den ökande fetman i världen och vilka konsekvenser människors levnadssätt i övrigt kommer att få för åldrande och död framöver.
Flera orättvisor
Företaget bakom rankningen konstaterar att akademisk forskning som yrke fortfarande är mansdominerat, och vill med rankningen ge kvinnliga forskare chans att bli uppmärksammade för sina prestationer. Dess mål är att inspirera kvinnliga forskare, och kvinnor som överväger en akademisk karriär, liksom beslutsfattare som kan påverka utvecklingen inom området.
Annika Rosengren håller med om att manliga forskare fortfarande har fördelar, framförallt för att män ofta väljer att lyfta fram andra män. Hon vill dock gärna lyfta fram en annan orättvisa inom den akademiska forskarvärlden, som inte får lika mycket uppmärksamhet.
– Det är inte bara män som är överrepresenterade på rankningarna, utan även höginkomstländer. Forskare som är verksamma vid universitet och högskolor i låg- och medelinkomstländer har mindre resurser och därmed mindre möjligheter att bedriva excellent forskning. Det är en strukturell ojämlikhet som är oerhört tydlig, säger Annika Rosengren.
Totalt tar tio kvinnliga forskare verksamma vid lärosäten i Sverige plats på listan. Utöver Annika Rosengren är de övriga nio verksamma vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Precis som på andra listor där alla forskare rankas toppas denna lista av forskare verksamma i USA.
Här kan du se hela rankningen från Research.com: https://research.com/scientists-rankings/best-female-scientists
